Thomas Hardy’s Ale

År 1880 publicerar författaren Thomas Hardy romanen The Trumpet Major, en landsbygdsnostalgisk skildring av England under Napoleonkrigen. Det var nog aldrig hans ambition, och han blev heller aldrig medveten om det, men ur boken föddes en av ölvärldens absolut största legender, Thomas Hardy’s Ale.

Text och bild: Lars-Göran Dahlgren

Det var först 1968 som Thomas Hardy’s Ale bryggdes för första gången. Inspirationen till ölen kom från ett stycke ur The Trumpet Major där Hardy beskriver en öl som dracks i boken, något som bryggeriet Eldridge Pope tog fasta på när de bryggde denna öl för att högtidlighålla årsdagen av författarens död. Ursprungligen var tanken att Thomas Hardy’s Ale bara skulle varit en engångsbrygd, men dess popularitet gjorde den till ett årligt återkommande inslag i bryggeriets portfölj. Eldridge Pope bryggde Thomas Hardy’s Ale från 1974 fram till 1999 då bryggeriet tyvärr slog igen. Några år senare återupptogs produktionen hos O’Hanlons och vid det här laget hade ölen uppnått kultstatus. Den började dyka upp i Systembolagets sortiment kring 2005, endast för att försvinna helt redan 2009 då även O’Hanlons slutade brygga Thomas Hardy’s Ale. Anledningen man angav var att produktionen tog så lång tid att man inte hade utrymme för bryggeriets övriga öl. Glädjande nog har produktionen än en gång återupptagits, fast denna gång i Italiensk regi. Importfirman Interbrau köpte varumärket 2014 och sedan dess bryggs Thomas Hardy’s Ale återigen. Man har inte gått ut offentligt med exakt vem som håller i produktionen, men försäkrar att det rör sig om ett engelskt bryggeri. Ölskribenten Roger Protz menar att det Londonbaserade bryggeriet Meantime fått äran att sköta produktionen, men detta är ännu obekräftat.

Thomas Hardy’s Ale är ett arketypiskt engelskt barley wine och ett utmärkt lagringsobjekt. Med sina 11,7 % alkohol är detta ett öl att njuta långsamt och i små mängder, men det gör inte njutningen mindre. Som ung är den eldig och söt och kan utan problem beskrivas som obalanserad och svårdrucken. Men redan efter några år börjar spritigheten och sötman ge vika för karamell, russin och ett fylligt, värmande avslut. Den som har tålamodet att vänta i tio år belönas med en upplevelse som bjuder på tunga toner av Madeira och en komplex symfoni av torkad frukt, mörka bär och lager på lager av maltighet. Förutsatt att ölen lagras under korrekta förhållanden sägs ännu äldre exemplar uppvisa toner av läder, kryddor, tobak och trä.

Det är få öl som klarar att lagras i tjugo, eller ens tio år, men Thomas Hardy’s Ale är en pålitlig klassiker och väl värd att prova om tillfället erbjuds. Bästa sättet att uppleva denna öl är att köpa en låda, dricka en färsk och sedan öppna en flaska om året. Det är tyvärr svårt att ge exakta rekommendationer för hur länge denna öl ska lagras eftersom utvecklingen kommer variera beroende på vilken årgång det är och hur den lagras. Men har man väl prövat en vällagrad Thomas Hardy’s Ale så råder det få tvivel om att det nästan är slöseri på öl att dricka exemplar som är yngre än fem år.

Hur lyder då texten som inspirerade denna ikoniska öl?
Läs och njut…

”It was of the most beautiful colour that the eye of an artist in beer could desire; full in body, yet brisk as a volcano; piquant, yet without a twang; luminous as an autumn sunset; free from streakiness of taste; but, finally, rather heady.  The masses worshipped it, the minor gentry loved it more than wine, and by the most illustrious county families it was not despised. Anybody brought up for being drunk and disorderly in the streets of its natal borough, had only to prove that he was a stranger to the place and its liquor to be honourably dismissed by the magistrates, as one overtaken in a fault that no man could guard against who entered the town unawares.”