Ölen från Candy Land

Biscotti Break, Hockeypulver Supersalt, Kokostopp, Gelehallon Sour och Noa Pecan Mud Cake. Listan går att göra väldigt lång och hade man läst dessa namn för tio år sedan så hade man förmodligen gissat på att det rörde sig om sötsaker. De senaste åren har det blivit allt mer populärt att skapa öl som påminner oss om barndomens söta minnen och öl med smaker inspirerade av klassiska bakverk och godis. Vi djupdyker i en ölkategori som väcker starka känslor åt båda hållen. Från total förälskelse till ilska.

Text Robert Andersson   Foto & styling  Linda Ydemar   Fotoretusch  Filip Sigholm

En djupt rödfärgad öl fyller upp glaset vars kant har dekorerats med Hockeypulver likt saltet på en margarita. Ölen som tidigare hade samma namn som godiset på glaskanten har blivit en stilstjärna som når långt utanför ölnördarnas lilla bubbla. Bakom den populära, bärfyllda ölen som gjort sig mest känd under namnet Hockeypulver Supersalt står Morgondagens Bryggeri vars grundare Jonas Gustavsson byggt en stor framgång på just denna typ av öl.

Jonas har väldigt ofta godis i sitt bakhuvud när han skapar nya öl och han har på kort tid erövrat titeln som den svenska ölvärldens godiskung, dessutom har han lyckats skapa en helt egen stil som han själv benämner “candy weisse”. Ett öl smaksatt som godis.

En återkommande och välkänd smak i “den nya sortens öl” är lakrits, något som Jonas använder i flera av sina brygder. Dead Head var Morgondagens första öl utifrån den klassiska kombinationen hallon/lakrits och utifrån den har han skapat flertalet versioner.

– Jo, jag skapade även en variant på denna som fick jäsa med Brettanomyces och ligga på ekfat. Den fick namnet Död mans kista och det var då jag kom på ölet Hockeypulver. Just Hockeypulver fick mycket stor medial uppmärksamhet. Ett öl som senare fick döpas om till Hockeyfrilla. Anledningen till namnbytet var att producenterna bakom det legendariska pulvret inte uppskattade namnvalet. Detsamma hände faktiskt godistillverkaren själv när de lanserade godiset i mitten av 70-talet med namnet Hockeysnus. Namnet ändrades snabbt till det nuvarande efter att kritik riktats mot tillverkaren.

De senaste åren har det blivit allt mer populärt att skapa öl som påminner oss om barndomens sötsaker. För att hjälpa till att boosta smakerna använder man ofta smakaromer, både naturliga och artificiella. Även om man börjat använda aromer och essenser de senaste åren så är smaker av sötsaker egentligen inget nytt fenomen i ölvärlden. Skumbanan, smörkola, toffee eller kolarem är några av de typiska dofter och smaker man använder för att beskriva olika karaktärer i ett öl. En klassisk sydtysk veteöl bör ha tydliga toner av skumbanan och på samma sätt menar vissa att man ska känna en smak av smörkola (diacetyl) i tjeckisk pilsner eller toffee och kolarem i en engelsk old ale.

Men hur lyckas man egentligen erövra titeln som godisölkung i Sverige?

– Det har vuxit fram med tiden. Det var först när vi drev ölcaféet i Hamburgsund som jag började göra sura öl. Jag gillar att samarbeta med andra mindre företagare och där finns ostronbonde, honungsodlare och stenugnsbageri som vi alla gjorde öl tillsammans med och bryggde med deras grejer. Vi bryggde en surdegsfolkis på brödet som blev över från bageriet och syrade med deras surdegskultur.Det var då det började barka iväg med diverse ingredienser i ölen. Jag har alltid varit intresserad av smaker och jag är kock i grunden så jag har ett intresse av att skapa smaker både i mat och dryck. Det började redan när jag var liten då jag hade ett intresse för att göra sylt, saft och plocka bär uppe i Härjedalen där jag är uppvuxen. Jag minns särskilt mormors svartvinbärsblad- och citronsaft, den var jävligt god. Sedan är det så klart min stora experimentlusta som gjort mig ännu mer nyfiken, det hela började egentligen då jag testade att smaksätta med lakritspulver, berättar Jonas.

Jonas driver Morgondagens Bryggeri tillsammans med sin sambo Jennie Nilsson och stället i Hamburgsund som Jonas berättar att allt började vid är det ölcafé som de köpte tillsammans när de valde att flytta från Stockholm 2014. De köpte en gammal nedgången pizzeria och styrde om till ett ekologiskt ölcafé. Nu har de sålt cafét och huserar numera som företag på Hisingen i Göteborg.

Är det bara att kasta i lite godis i ölet och så är det klart?

– För mig är det en lång och kreativ process när jag skapar ett nytt öl. Jag kastar liksom inte i vad som helst. När jag skapade Hockey Frilla Fizzy Dizzy så hade jag i en jäkla massa frukt, men även aromer och godis. Visst kan ölet uppfattas som tramsigt men det är dyra och välgjorda öl. Jag väljer frukt med omsorg och provsmakar mig fram vilka som är bäst. Väldigt ofta ekologisk. Man kan köpa värmebehandlad puré för en tredjedel av priset men för mig handlar det om att få fram bra kvalité, det får inte bli fadd smak på slutprodukten.”

Något som är viktigt för Jonas i hans produktion är att undvika animalier i de råvaror han använder.

– Jag använder helst naturliga aromer och aktar mig gärna för animalier. Därför undviker jag att använda laktos och gelatin. De skall helst vara veganska. Jag tycker nutiden är lite mer modern, det är fler vegetarianer och miljömedvetna människor och vi vill inte välja bort dem. Jag förstår heller inte varför det behövs, om det inte är så att man använder laktos för att göra en suröl sötare för att man inte vet hur man får till det på annat sätt. Vissa är dock svåra att få till men majoriteten är veganska, säger Jonas.

Några som inte alls hade några tankar på att efterlikna det klassiska godiset är Brekeriet som för några år sedan skapade ett öl man valde att kalla Lick My Bub. Utifrån den gamla tyska ölstilen gose som både har sälta och syrlighet tillsatte man hallon, lakritsrot och anis för få till rätt smaker.

– När vi skapade ölet Lick My Bub så hade vi aldrig en tanke på att skapa ett öl som skulle efterlikna hallon/lakrits-skallen. Hallon och lakrits är ju en klassisk kombination och när vi tog fram vårt öl Berliner Raz som även hade vaniljstång valde vi att ta bort en del innan vi tillsatte mald vanilj. Vi valde att tillsätta lakritsrot, anis och salt vilket gjorde att vi skapade Lick My Bub, en gose med smaker av hallon och lakrits, säger Brekeriets medgrundare och bryggare Christian Ek.

När man bryggde detta ölet på cirka 500 liter i början av 2017 så fanns det ingen referens till godis men smakkombinationen i kopplingen till namnet Lick My Bub gjorde så klart att man tänker på just godis.

Men hur kan den kreativa processen ser ut när Jonas på Morgondagens skapar ett nytt öl?

– Jo, vet du. Jag går in i godisbutik. Knatar runt där och får inspiration av möjliga olika grejer. Kollar runt på vad som finns. Sedan köper jag varuprover, smakar av om det är gott eller inte och sedan försök jag efterlikna det. Om jag till exempel vill skapa något som smakar lakritsgodis. Då provar jag olika lakritsrötter som finns beroende på vad jag är ute efter. Jag provar olika märken för att hitta den som passar, det kan vara söt- eller saltlakrits men även andra sorter som passar.

Jonas själv är dock ingen gottegris och godiset han köper hem äter oftast de andra familjemedlemmarna upp.

– Det är kul att skapa den här typen av öl, det är alltid några som blir uppretade och provocerade men jag lyssnar på vad folk säger. Många som till exempel gör ren suröl skall vara tacksamma att den här typen av öl görs. Jag blir som en inkörsport till de traditionella bryggerierna. Jag borde helt enkelt få provision säger Jonas och skrattar glatt.

På samma sätt beskriver Henok Fentie, grundare av Omnipollo hur det går till när han skapar sina öl.

– Jag minns tydligt när jag för 5–6 år sedan var ute och joggade en tidig morgon vid skärgården. Vi hade hyrt en stuga och jag var ute redan vid fem på morgonen. Då sprang jag på ett smultronställe, stannade upp och plockade på mig flera deciliter för att sedan jogga hem och skapa en smoothie som uttryckligen blev så jävla god.

Då föddes en tanke om att skapa en öl för att efterlikna den härliga smoothien.

– Alla öl som vi gjort tidigare var baserade på mörk maltbas men vi ville tänja på gränserna och funderade på vad man kunde göra med ett syrligt eller ljust öl. Kan man till exempel ha frukt i en IPA?

Resultatet blev en smultron-smoothie-IPA som i sin tur ledde till ett samarbete med Tired Hands i form av ytterligare en milkshake-IPA med smak av jordgubb och laktos för att få den rätta texturen.

– Samtidigt som vi gjorde dessa så funderade vi på varför ingen gjort detta tidigare?

Ett av de första smaksatta ölen som dök upp på den svenska ölscenen var just Omnipollo Noa Pecan Mud Cake Stout. En imperial stout på 11 procent bryggd med pekannöt- och kolaarom. I ölvärlden benämner man denna typ av öl för “pastry stout” vilket skulle kunna översättas till “bakverksstout”. Det är ingen uttalad ölstil men används för att beskriva den här typen av öl. Innan just begreppet “pastry stout” dök upp var det mer vanligt att man benämnde öl som ”dessertöl” men då handlade det mer om öl som påminde om en lättare efterrätt.

Att skapa en pastry stout innebär inte bara att man kan hälla i aromer och sen är det bra. Åtminstone inte om du frågar Henok.

– Balansen är absolut det som är avgörande och övergripande. Man bär ett stort ansvar för en hel bransch. Kan inte vi hitta balans så finns det en stor risk att vi skrämmer iväg konsumenten. Det är otroligt viktigt för oss och vi har en heltidsanställd som testar alla produkter i praktiken. På cirka 100 försök få vi fram en färdig produkt. För oss är det viktigt att vi är rigorösa och allt är otroligt genomarbetat.

Omnipollo som grundades 2011 av Henok Fentie och Karl Grandin behöver ingen närmare presentation och det är inte så svårt att förstå Omnipollos storhet när det kommer till begreppet “pastry stout”. När man tittar på RateBeer över en lista på de 50 högst betygsatta ölen i denna genre så har de totalt 33 olika öl representerade. Det som gav upphov till just denna öl var att Henok som 12-åring hade en dröm om att bli konditor. Att tillverka öl som påminner om just bakverk har blivit något av deras signum och de både utmanar och provocerar smaklökar genom att skapa öl på ett sätt som många inte trodde var möjligt.

– Jag har en stor kärlek till bakverk och ville starta bageri när jag var liten. Det hela påminner väldigt mycket om lego som du formar och skapar själv. Öl är inte heller på samma sätt som vin, här har du fler ingredienser att arbeta med. Att skapa öl på detta sätt ger dig möjlighet att agera pastry chef.

Och Jonas håller med om skapandeprocessen.

– Jag tycker det är kul att blanda smaker, det ligger nära matlagning på något vis. Jag gillar bättre att göra om ett barndomsminne till ett öl än att snöa in på att göra världens viktigaste pilsner. Det är jag totalt ointresserad av. Det är lite mer som att teckna eller måla, man har massa olika pennor och blandar färger och så blir det någonting på ett papper snarare än att sitta och nörda ner i en stil, det känns som ett väldigt tyskt sätt att göra saker på. Att vara begränsad kring det historiska. Då är det roligare att ta allt och göra vad man vill, att ha noll begränsningar det är bättre. När man har noll begränsningar det är då man är fullt fri, säger Jonas och tystnar en kort stund innan han fortsätter.

– Jag kan brygga vad jag vill, en pilsner, humlig IPA eller godis-IPA medans andra som har nördat ner sig i så som det alltid varit är fast i det. Jag är inte så bakåtsträvande, bakåt i tiden det glömmer jag. Dåtid är ingenting, det är bara framtid som gäller.

Några som också gjort sig ett namn i ölvärldens ”candy land” är det norska bryggeriet Amundsen och de beskriver sig så här: ”Amundsen Brewery is an Oslo-based brewery focused on producing craft beers of the highest quality for the non-conformists out there.”

– På Amundsen tror vi inte bara på, utan strävar efter att vara kreativa och skapa öl i världsklass av de bästa råvarorna vi kan få tag på. Vi är idag Oslos största bryggeri och det snabbast växande bryggeriet i Norge under de senaste tre åren. Vi har vuxit från dag ett har idag en 3 500 kvadratmeter stor produktionsanläggning. Kvalitet, konsekvens, innovation och passion är det som drivit oss från dag till dag, säger bryggeriets VD och grundare Geoffrey Jansen Van Vuuren.

Mest framgång har de haft med sina juiciga ipor som du kan hitta enstaka av på Systembolaget. Även ett par av deras pastry stouts i serien Dessert in a Can går att köpa på det statliga monopolet.

– Jag har alltid gillat tanken på att tänka bortom ölstilar och smaker du vanligtvis skulle hitta i dessa. Med detta ständigt närvarande i bakhuvudet försöker jag komma på sätt att kombinera moderna smaker i traditionella stilar. En natt när jag låg i sängen kom jag på idén att producera öl som smakade som desserter och förpacka dem i  burk. Därav namnet Dessert in a Can. Man måste komma ihåg att när vi började med denna serie betraktades burkar fortfarande som tabu. Även om vissa bryggerier hade börjat med burk var det fortfarande få som använde de för imperial stouts. De stouts jag hade sett på burk då var Teen Fidy från Oscar Blues och när jag först berättade för bryggarna om idén var det inte populärt. Men serien har vuxit hos dem och idag är det en serie de är väldigt stolta över. Det är också en av de öl vi är mest kända för.

Att Omnipollo Noa Pecan Mud Cake Stout blev just en imperial stout är ingen slump.

– Jag gillar personligen dekadenta öl. Det får gärna vara tungt, mörkt och gärna fatlagrat. Men jag uppskattar även välhumlad öl. När det är som mest färskt så är det svårslaget med ett humlat öl.

Även om Omnipollo är välkända i ölvärlden för sin tunga smaksatta och spännande öl som utmanar smaklökarna så var det inte där det startade. 2011 var nämligen starten för den ofrivilliga kungen av pastry stout. Henok var vid denna tid bosatt i Belgien och ville skapa ett öl som skulle ses som en brygga mellan en stor stark och hantverksöl. Efter ett år av olika tester presenterade man den 2 februari 2011 Leon, en belgisk pale ale.

– Jag levde och bodde i ett land där belgian blonde var att betrakta som en stor stark, men jag ville ta det ett steg längre. Det skulle kännas lättsamt men på samma sätt producerat enligt alla regler för skapande av ett hantverksöl.

Jag kom på idén att jobba med bland annat de amerikanska humlesorterna amarillo och simcoe
i kombination med champagnejäst för att skapa ett friskt, fruktigt öl med jästestrar och därmed
få med alla parametrar, berättar Henok.

För den som är intresserad av öl kan knappast missat detta unika öl som nu istället heter Levon som lever kvar nästan 10 år senare.

– Vi hade ingen tanke om att marknadsföra detta öl utan vi lät det få gå via mouth to mouth, vi arbetade på denna tiden med andra nio-fem-jobb. Sedan tog det ett helt år innan vi skapade
ett nytt öl.

Efter detta bestämde man sig för att skapa ett öl där humle fick agera motor.

– Vi ville visa att vi inspireras mycket av det som kommer från USA och vi skapade en IPA som fick namnet Nebuchadnezzar. Ölen bygger på ett gammalt hembryggarrecept som i sin tur är en kopia på det högt rankade ölet Pliny The Elder från amerikanska Russian River.

– Vi skapade en kopia fast med vissa justeringar, sedan är det ju som så att även om du brygger samma öl fast på olika platser så kommer det att få en annan karaktär.

Att det var början på en framgångssaga var tydlig då man släppte det i samband med Stockholm Beer & Whisky Festival 2012.
I konkurrens med över 2 500 olika öl utsågs det till festivalens bästa öl. Sedan tog det ordentlig fart och en flygresa och väskor fullproppade med marshmallows senare öppnades en helt ny värld upp. Just marshmallows är den ingrediens som Omnipollo använt i sin klassiker Hypnopompa. Ett öl som skapades med 100 kilo av marshmallows och vaniljbönor från Tahiti stora som cigarrer. I början av 2013 fick nämligen Henok kontakt med bryggaren Menno Oliver på Brouwerij de Molen i Holland, ett namn som har stor respekt i ölvärlden.

– Det öppnades upp en möjlighet för mig att brygga tillsammans med denna ikon så det var helt enkelt bara att sätta sig på första flyg. Man kan jämföra det med att spela i ett garageband och helt plötsligt få chansen att lira med en världsstjärna samtidigt som jag på samma gång funderade på vad jag egentligen skulle kunna bidra med, berättar Henok.

Sagt och gjort så tog Henok flyget till Brouwerij de Molen för att skapa en imperial stout men det skulle inte komma att bli vilken stout som helst.

– Jag fick en idé om att jag ville göra ett öl med marshmallows så jag packade flera väskor fulla som jag tog med på flyget.

Väl på plats kunde han se en stor glädje hos bryggarna när de öste i marshmallows i tankarna.

– Det var något nytt som aldrig tidigare hade gjorts och det var då och där som resan startade på riktigt.

Med sina experimentella maltbaserade drycker har Henok tillsammans med sin medgrundare Karl Grandin lyckats skapa ett annat sätt att se på just öl. Sedan Noa dök upp har man skapat liknande öl. Mads är en imperial stout med olika kryddningar för att efterlikna såväl kakan och frosting i en morotskaka. Anagram har blivit en populär öl som är en blåbär och cheesecake-stout. Tillsammans med All In Brewing och Poppels gjorde man för något år sedan Kokostopp. Ett öl som efterliknar den populära sötsaken.

Bianca Cherry Maple Pancake Lassi Gose är ett annat öl där man använt massvis av körsbär tillsammans med lönnsirap, laktos och bergssalt. Omnipollo har dessutom tagit det ytterligare ett steg och även skapat öl som efterliknar glass. Bland annat tillsammans med engelska Buxton Brewery där man bland annat gjort en serie olika “glass-öl”. Original Chocolate Ice Cream är ett exempel som är en brown ale som beskrivs som en choklad-glass-öl.

Även Jonas är inne på glasspåret och tanken är att skapa öl som smakar som olika glassorter, men eländet i världen har tvingat lanseringen att skjutas på framtiden. Men i juli bryggs den första berlinerweisscreamen, som Jonas kallar ölstilen, tillsammans med tyska Sudden Death Brewing.

– Jag frågade dem vad deras barndoms-minnens favoritglass var och de föreslog en vanilj- och jordgubbsglass från åttiotalet som hette Ed v Schleck, så det kommer vi att brygga.

Med Buxton Brewery skapade Omnipollo också ett annat öl som väckte stor internationell uppmärksamhet.

– Vi blev inbjudna att delta i ett internationellt projekt som kallades International Rainbow Project. Uppgiften bestod av att det skulle skapas sju olika öl där varje öl var en collab mellan två olika bryggerier. Varje bryggeri blev tilldelad en färg för att använda vid sin tolkning. Omnipollo skulle tillsammans med Buxton Brewery skapa ett öl där färgen gul var i fokus.

– Vi hade en tanke om att skapa ett omtalat öl med en spännande arom som sticker ut. Vi ville skapa magi.

Då föddes idén till Yellow Belly. En tung imperial stout med jordnöt- och kakdegsarom. Ett öl som enligt Henok inte var helt lätt att få till. Ölet i sig fick kultstatus mycket tack vare Karl Grandins design.

– Det hade precis varit europaval och Sverigedemokraterna visade sig ha ganska blygsamma siffror i opinionsvalet men när det väl blev val så visade sig siffrorna vara väldigt mycket högre. Yellow Belly betyder fegis och det var det vi vill visa med detta öl, det går inte att gömma sig bakom en mask.

På samma sätt ikläddes det kultförklarade ölet med vitt papper och två svarta ögon.

– Kalle visade sin geniala förmåga genom att skapa detta öl iklädd en papphuva. På samma sätt så är det ett öl som utger sig för att innehålla jordnöt men egentligen bara innehåller en arom som påminner om jordnöt.

Henok understryker dessutom hur viktigt det är just med design i ölbranschen.

– Grafisk design är otroligt viktigt. Kalles intåg i öl-branschen har gjort en stor förändring.

Men några fler Yellow Belly blir det inte.

– 2019 skapades den sista batchen och det förblir den
allra sista.

Det finns personer som hyllar bryggerier när det plötsligt dyker upp en imperial stout fullproppad med aromer för att efterlikna den där sockerstinna chokladdesserten. Samtidigt finns det personer som står på andra sidan och anser att detta inte är att betrakta som ett öl om man använder just aromer.

Malt, humle, jäst och vatten är de ingredienser som enklast beskriver just öl. Men om det innehåller andra ingredienser som kalaspuffar, colanappar, ferraribilar eller chokladbollar. Är det då fortfarande ett öl?

Skulle du fråga en bryggare som följer den tyska renhetslagen (reinheitsgebot) så skulle svaret bli nej men idag skapas öl på så många sätt med så olika ingredienser. Det enkla svaret på frågan är att det inte finns något korrekt svar, det beror helt och hållet på vem du frågar. Det finns bryggare och personer som fullkomligt älskar den här typen av öl men det finns också bryggare och konsumenter som tar avstånd från den här typen av öl.

Om du skulle servera någon som är van vid en ljus lager så skulle du förmodligen mötas av kommentaren: – “Det här smakar ju inte öl”. Omnipollo har till exempel varit väldigt tydliga med att de använder aromer i vissa öl för att få till rätt smaker även om de inte använder aromer i samma utsträckning idag.

– Vi var förmodligen först i Sverige med att börja göra öl med aromer. För oss blev det ett aha-moment. Jag satt på ett flyg och läste en dagstidning om ett svenskt företag som skapade aromer för livsmedelsindustrin. Många av de smaker man känner i till exempel godis kommer från just aromer, både naturliga och onaturliga. Det visade sig vara ett ambitiöst företag som jag tog kontakt med. Vi blev nyfikna att se vad de kunde erbjuda och tänkte: ”Shit, kan man få det att smaka så här.” Sedan dess har vi jobbat mycket tillsammans.

Även norska bryggeriet Amundsen tillsätter aromämnen i sina öl.

– Vi gör detta på många olika sätt, det finns naturligtvis många olika smaksättningsmetoder och jag skulle säga att vi använder aromämnen i alla våra stouts. Oavsett om det är naturliga ingredienser, naturliga aromämnen eller artificiella aromämnen kommer vi alltid att leka med olika kombinationer beroende på vad vi försöker uppnå och vad vi tycker bäst representerar vårt koncept. Det finns naturligtvis också vissa fördelar med att använda vissa aromämnen som inte är naturliga. Vi skulle inte kunna skapa dessa smaker om det inte var för smakämnen eftersom de inte innehåller några nötter. Detta gör ölet säkert för personer med nötallergi till exempel. Det finns ett snack om att vissa bryggerier använder smakämnen för att försöka sänka kostnaderna och jag vill understryka att det inte stämmer alls, att brygga med aromämnen är dyrare än de vanliga ingredienserna. När vi bestämmer oss för att använda aromämnen är det först efter noggrant övervägande och att vi tror att det hjälper oss att komma närmare vårt smakkoncept, berättar Geoffrey Jansen Van Vuuren.

Några som aldrig någonsin skulle skapa ett öl med aromer är Christian och hans två bröder Fredrik och André som driver Brekeriet. Christian har olika synsätt vad gäller utvecklingen av öl som smakar godis eller bakverk.

– Jag ser det som negativt att man väljer att använda aromer, både naturliga och konstgjorda. Men jag förstår även grejen med det, folk efterfrågar ju denna typ av öl.

Han upplever även att många i branschen som skapar denna typ av öl överdoserar vilket gör att det slår över.

– Jag har själv arbetat många år i livsmedels-industrin och arbetat med just aromer. Det är dock en intressant utveckling eftersom man i livsmedelsbranschen väljer mer att gå ifrån aromer och försöker istället använda naturliga råvaror. Men i ölbranschen är det tvärtom, det känns som att vi är på väg mot andra hållet.

– Nyligen drack vi en amerikansk IPA där man hade valt att tillsätta aromer för att ge tydliga toner av tropisk frukt. Den var så överdoserad att det stannade kvar i glaset, berättar Christian.

Brekeriet kommer att fortsätta göra sin grej och det kommer aldrig någonsin bli aktuellt att använda aromer.

– Vi kommer aldrig någonsin att göra ett öl där vi tillsätter någon typ av aromer och skulle helst vilja göra mer rena öl även utan frukt. Sour & Salt är just nu vår största öl där vi inte tillsatt frukt. Sedan kan det så klart finnas något positivt med den här typen av öl då flera personer upptäcker hantverksöl. Faktum är ju att konsumenter efterfrågar smaksatt öl, säger Christian.

En intressant aspekt är att det finns väldigt många ölstilar att använda men det är väldigt få som används i just sammanhanget när man skapar den här typen av öl. Det som är genomgående är att det väldigt ofta är berliner weisse eller söta imperial stouts. Varför är det då just dessa stilar? Troligtvis är förklaringen att just godis och bakverk är kopplat till syrlighet eller sötma vilket gör att just dessa två stilar är ständigt återkommande i denna genre. Det är med andra ord ingen slump att både Choklat och Crème Brûlée från Southern Tier Brewing Company som är att betrakta som några av de första i världen inom denna typ av öl var just imperial stout. Sedan dess har det hänt väldigt mycket på både den svenska och internationella ölscenen vad gäller smaksatta öl. Jonas på Morgondagens tror till exempel att just dessa ölstilar används för att de är mest tacksamma att använda när man smaksätter med olika ingredienser och även om han är mest känd för sina godisöl så har även han varit med och tagit fram öl med smak av bakelse och kakor. Tillsammans med Automagiskt Bryggeri och Tirfing Brewery skapade man ölet Finns Det Svenskt Kaffe På Hotellet? Ett öl som innehöll kolasnittar, strassburgare, brysselkex, drömmar, schackrutor, chokladbröd, havreflarn, kanel & kardemummabullar från Lyckans Stenugnsbageri.

Faktum är att även Brekeriet har skapat ett öl som efterliknar bakverk, självklart utan några som helst aromer.

– För några år sedan fick vi ett besök från Australien och de hade en önskan om att vi skulle göra ett öl som efterliknade deras nationalrätt Pavlova. (Reds. anm. Pavlova är en tårta där marängen ska vara krispig på utsidan och mjuk och seg på insidan. Tårtan toppas med vispgrädde och olika frukter och bär.) Det resulterade i en syrlig öl med hallon, passionsfrukt, jordgubbar, fläderbär och mald vanilj som sedan exporterades till just Australien. En del såldes även i Sverige, berättar Christian.

Men att skapa öl som smakar godis eller bakverk är inte alltid helt lätt. Åtminstone inte om man ser till att välja rätt produktnamn. Morgondagens Bryggeri döpte sitt första godis-öl till Dead Head. Ett namn som amerikanska advokater försökte sätta stopp för.

– Ett amerikanskt bryggeri hade en serie med IPA som hette just så. De hävdade att jag inte hade rätt att använda det men jag hade redan registrerat det i Sverige. De ville att jag skulle dra tillbaka etikett, namn och allt runt omkring men jag slapp det eftersom jag visade ha rätten på min sida, säger Jonas.

Men det var inte helt klart att han skulle kunna registrera just det namnet.

– Ett bryggeri i Kalix visade sig dock heta Deadhead Brewery vilket gjorde det mer komplicerat för mig att registrera det som varumärke. Så därför fick jag be om lov att få använda just det namnet och de gav sitt samtycke. Det visar på väldigt fin och öppen bransch man arbetar i.

Men det är inte bara dessa två gånger som Jonas stött på problem vad gäller sina godis-öl.

– Jag börjar bli trött på att sitta och registrera varumärken. Samma sak blev det nu när jag senast valde att döpa mitt öl till Fredagsmys. Något som Systembolaget inte uppskattade. Så jag döpte om det till Lördagsgodis, något som inte heller mottogs positivt.

Jonas tänker dock inte ge upp vad gäller detta och tillägger:

– Staten äger Systembolaget, staten äger Svenska Spel som i sin tur säljer en kombination av lotter som i sin tur kallas ”Lördagsgodis”. Jag som småföretagare får inte sälja lördagsgodis men det går bra för staten. Jag blir så förbannad!

Man blir lika beroende av spel som alkohol och barn får varken spela eller dricka så det borde vara samma sak. Men av någon anledning lyckas de ändå komma undan.

Jonas har med andra ord inte haft en helt lätt väg att vandra när han skapar sina godisöl även om det kan ha sina fördelar.

– Efter en utdragen process med de som skapar Hockeypulver har vi kommit fram till en lösning och nu händer det spännande saker. Ett annat stort godisföretag har hört av sig och vill inleda ett samarbete.

Även Omnipollo har haft en del problem med sina namn och tvingats byta.

– Det är ju dock inte något som är relaterat till att de har med bakverk eller dylikt att göra. Vi fick bland annat byta namn på Leon och Mazarin eftersom det fanns företag med liknande namn. Däremot har vi nu varumärkesregistrerat alla cake-öl. Det för att kunna uppnå fri användning för dem. Vi tog en större ekonomisk smäll men det gör det möjligt för fler att kunna använda dem.

Att inte ha koll på namn och sådant tror Henok är den nyblivna entreprenörens misstag.

– Precis som alla andra hade vi inte tid, möjlighet och resurser att kolla upp namn i början. Vi är dock glada att vi valde namnet Omnipollo och registrerade det.

Ett annat öl man skapade fick namnet Noa efter ett gudbarn till Henok. Två…tre år senare dök det upp ett brev från ett svenskt företag som hävdade sin rätt till namnet.

– Det visade sig vara en energidryck för att komma ner i varv, en rosa produkt som såldes på ICA.

Men att den skulle kunna förväxlas med Omnipollos produkt ansåg Henok vara långsökt.

– Jag har svårt att se hur de skulle kunna förväxlas då vår produkt är en 11-procentig imperial stout som endast säljs på Systembolaget.

Men eftersom de inte gav med sig valde Omnipollo att vända på namnet som fick bli AON.

– Men en dag dök det upp en artikel från en av våra följare där just detta företaget ansökte och restruktion. Vi såg vår chans och registrerade Noa som den nu igen heter, dock med tillägget Pecan Mudcake.

Men vad är det det egentligen som gör att vuxna människor lockas till att köpa flytande alkoholhaltig dryck som smakar likt sötsaker? Är det en nostalgisk tidsresa som påminner oss om barndomen eller är det att hjärnan blir stimulerad på samma sätt som genom godis? Henok tror att en av anledningarna till att personer uppskattar denna typ av öl är för att man vill ha en upplevelse.

– Jag vill inte på något sätt förminska våra föregångare men man ser inte öl som förbrukningsvara på samma sätt. På samma sätt som vi skapar öl vill vi ge besökare på våra barer en unik upplevelse. När man kommer in på Omnipollos Hatt möts man av speciell musik i en unik miljö där det serveras öl i speciella glas.

Kommer trenden med godisöl att fortsätta växa eller har den nått toppen? Skall man lyssna till bryggarna så kommer det att fortsätta.

– Att skapa dessa öl är så klart en vattendelare. Vi har över 1,5 miljoner kommentarer på Untappd och skulle kunna läsa dessa till vi dör men många är glada och uppskattar det vi gör och så länge folk vill ha det så fortsätter vi möta efterfrågan.

Oavsett att folk tycker olika så finns det något spännande och nyfiket bakom att göra den här typen av öl, säger Henok och fortsätter.

– För några månader sedan träffade jag en bryggare i Hamburg som driver ett bryggeri i fjärde generationen. I ett land där man använder fyra ingredienser. Han gillade verkligen vårt sätt att skapa öl och ville komma till Sverige för göra något spännande tillsammans.

Även om Jonas på Morgondagens Bryggeri redan skapat flera spännande och udda smakkombinationer så finns det fortfarande fler kreativa tankar.

– Det hade varit fantastiskt att skapa ett fysiskt kinderägg, när man öppnar det så hittar man en Morgondagens-öl som självklart skall säljas på Systembolaget, det vore något det.

Det finns så klart olika synsätt på det här med att det skapas öl som inte har den “klassiska ölsmaken” men tider förändras och kanske är det så att vi måste anpassa oss mer och inte tycka så mycket. Precis på samma sätt som att det finns de som tycker att 135-film till analoga kameror är ett bättre alternativ än digitala bilder eller att vinyl låter bättre än digitalt strömmad musik så kommer det alltid att finnas de som hävdar att en klassisk tysk lager är bättre än berliner weisse smaksatt med röda ferraribilar.

– Det är därför det är så fantastiskt att vi är unika och att inte alla gillar samma saker. Jag känner att alla borde få njuta av vad de själva tycker om för öl, oavsett om det är mörkt som natten, en fruktig suris eller superhumlig IPA. Var och en får välja själv, säger Amundsens Geoffrey Jansen Van Vuuren och fortsätter.

– Så länge du tycker om vad som finns i din hand borde det inte spela någon roll vad som finns i personens glas bredvid dig. Vissa har märkt att vi inte brygger några lageröl alls på Amundsen, det beror på att jag personligen inte gillar lager. Jag tycker att de är intetsägande och ointressanta, men det betyder inte att jag ska hata mot andra som gillar dem … och inte heller behöver de hata på mig för att jag inte gillar dem. Vi kan vara stolta tillsammans över att vi är unika och stå tillsammans för vår kärlek till öl … inte särskilda ölstilar, avslutar Geoffrey.

I en tid där vi möts av dessa annorlunda öl har man väldigt länge trott att det skall bli året för lagerns återkomst hos mikrobryggerier. Omnipollo har dock sedan flera år tillbaka haft sin pilsner Perikles påkopplad på kran nummer ett på det egna stället Omnipollos Hatt. Till en början var det en tjeckisk pilsner som numera skulle kunna liknas med en tysk lager och det är inte annat än att det är en stil som även Henok uppskattar.

– Det är en spännande stil, just nu har vi en lager på tank som skall ligga i 120 dagar. Lager är en stil som bygger olika typer av nyanser.

Jonas ser inget hot med att 2020 skulle kunna bli lagerns återkomst och att hans spännande öl skulle falla i skugga.

– Alla kan inte dricka pilsner. Det är bara bryggmästarna som vill ha det på festivaler.
Men i annat fall får jag väl möta efterfrågan och skapa en candypils, kanske med Mallorca Mix, skrattar Jonas.