Öl och julen hör ihop mer än man kan tro. Vi tar er med på en både geografisk som historisk resa och gör ett par nedslag för att bringa mer klarhet i vårt firande.
Text Jonas Ahnfelt
Ordet jul finns det en del att snacka om, men vi hoppar direkt till öltolkningen; själv hejar jag på hästkopplingen, där jul skulle kunna vara en sammandragning av det dokumenterade ordet jóaol, från forntida orden jor och ol, häst och öl. Alltså högtiden när man slaktat häst och firar på det sätt som man gjorde under alla högtider, nämligen genom att dricka öl. Om man vill kan man dra högtidsrötter tillbaka till aśvamedha, den gamla offerriten från Mahābhārata, där en häst offrades i samband med drickande. Ordet jul förekommer redan i en gotisk kalender från 300-talet. Något som stöder min öltolkning är att den ifrån vår språkgren fristående finskan först inlånat ordet jul i betydelsen fest, vilket åtminstone tar bort alla ölbefriade öletymologiska teorier. Ordet öl har dessutom rötter i helighet, påstår jag. Fråga, så ska jag lägga ut påståendet. Ljusets återfödelse, cykliskt symboliserat i ett (h)jul är en annan god teori. Och ljusets firande och återkomst är de flesta överens om att julen är kopplad till. Överallt i världen offrades det öl och firades kring midvintersolståndet; från Mesopotamiernas solgud Utu, egypternas Ra/Re, aztekernas Tonatiuh – han som går skinande fram, tidiggrekiska Helios, kelternas Lugh – den skinande och framför allt sol- och krigsguden Mithras, den i romerska armén så populära mysteriekulten ärvd från gamla iranska solguden Mithra av indiskt ursprung. Soldatkejsaren Aurelianus snodde på 270-talet firardatumet 25/12 härifrån. Smart, nu kunde man behålla drickartraditionen och fortsätta festen Dies Natalis Solis Invicti (den obesegrade solens födelsedag), även om trosobjekten växlade. I nordisk mytologi var det Ymer som lät offra sig och Odin var offerförrättare. Kristendomen, firandet av olika helgon och olika länders tidsskilda kalendersystem skapade dock många olika julkopplade öldrickartillfällen i olika delar av världen.
Under andra halvan av första millenniet e Kr, var det snarare trettondag jul än juldagen, som firades bland de kristna. De gåvor som de tre vise männen gav Jesus firas fortfarande, t ex i länder som Nederländerna, Belgien och Luxemburg. Bryggeriet Alvinne gör också ölen Gaspar, Balthazar och Melchior, de tre vise männen. Visste ni förresten att St Nicholas tidigt blev skyddshelgon för bryggare och resande? Var träffade man på dem, jo på värdshus. Nicholas lyckades i en legend återuppväcka 3 gudsmän från döden just på ett värdshus.
Följaktligen kopplas jultomten än idag till alkohol och i våra kulturer främst ölbryggning.
Från A visit from St Nicholas.
Vikingaättlingar uppförde en katedral i hans ära på Grönland. Holländska immigranter i New York kallade honom Sinterklaas, vilket av författaren Washington Irving, 1808 i History of New York, förvandlades till Santa Claus. Här klättrade jultomten för första gången ned i skorstenar och släppte presenter i skorstenen. I boken A visit from St Nicholas, skriven 1823 av Clement Clarke Moore, hade han för första gången en släde med åtta renar. Och på 1860-talet förvandlade tidningsillustratören Thomas Nast honom till en fet glad ”elf”, tomtenisse alltså. Men så accelererade runt sekelskiftet nykterhetsdiskussioner; förbudstider och monopol infördes i flera länder.
BBW’s etikett för ölen Rude Elf’s Reserve.
När ”18th Amendment” äntligen återkallades lagom till jul 1933 ledde ökad alkoholreklam med tomtekoppling till att man tre år senare i 30 stater förbjöd jultomten från ölreklam. Så sent som 2005–2006 försökte myndigheter i Connecticut, Maine och New York förbjuda Ridgeways olika ”Elf”-varianter, i CT-fallet för att etiketter av helgon, bibelfigurer etc inte ska kopplas till alkohol, enligt deras policy. ACLU, American Civil Liberties Union, konstaterade att lagen stred mot USA:s konstitutions första tilläggsklausul som begränsar regeringen från att sätta en religion framför någon annan. Tomten i konstitutionellt krig! Lugn, CT fick backa och Ridgeway vann, tack vare First Amendement. Ett annat namnbråk med bryggeriseger stod Betlehem Brew Works för när deras djupröda Holiday Ale Rudolph’s Reserve 2003 föranledde en advokat från Rudolph Company att påstå att deras öl kränkte bolagets varumärke. Det visade sig att renen Rudolf med röda mulen skapades av Robert L May i en småskrift till julruschen i varuhuset Montgomery Ward i Chicago 1939, sången 10 år senare. 2005 kontrade BBW med samma öl men nya etiketten och namnet Rude Elf’s Reserve, där den elake tomtenissen räcker ut tungan (till advokaterna kanske). Dugges, tur att ni stavar er Rudolf Ren Ale med f.
St Nicholaus avbildad på en altartavla i tyska Thüringen.
Har ni hört sagan om de tre barnen som var ute och lekte till mörkrets inbrott, stannade till vid en slaktarbutik där den lurige mörke slaktaren mördade dem, skar upp deras kroppar och lade dem i en tunna med saltlake? Sju år senare går en man förbi och upptäcker kroppsdelarna. Men inte går han till polisen, nej han säger till barnen att stiga upp ur tunnan! Japp, ni gissar rätt, det var Nicholas med mirakeltakter igen. Men vad färre känner till numer är att slaktaren inspirerat till skapandet av många figurer; Disneys Svarte Petter till exempel. I Nederländerna gör Jantjes Bierbrouwerij brygden Zwarte Piet, han är ju är känd för att stoppa olydiga barn i sin säck. I Frankrike har han blivit den straffande smiskande fadern, Père Fouettard. Brasserie Henry i Bazincourt-sur-Saulx gör därför brygden La Bière du Père Fouettard. I Österrike och Bayern hotar den rödtungade Krampus med att han ska släpa dem ända till helvetet om de inte uppför sig. På Munchen Airbräu har de en bryggpub som serverar Krampus Lager. Och på TheTap Brewpub i Haverhill, Massachusetts, minns somliga Tysklands svarta tomte genom att servera den svarta lagern Knecht Ruprecht.
I Österrike har vi en av de mest legendariska tomtebrygderna, Schloss Eggenbergs Samichlaus med Plato mellan 27–30. Andra jäsningen är särskilt känslig, ”det är som med frugan, du måste veta var du ska röra för att få rätt resultat”, säger bryggaren.
St Nicholas finns här i Sverige som snidad stenfigur i Skälvum kyrka, inne vid triumfbågens sida. Även i Forshems kyrka i bågomfattningens högra del på sydfasaden. Såklart ifrån katolska tidens Sverige, därifrån är julspåren få; Lucia är ett. Före 1753 låg Sverige ett tiotal dagar efter i vår kalender, så Lucias dag som ljusbärande symbol var ganska bra placerad som andra kristna försöket till ersättning för midvinterblotet. Här kommer en liten tidsbild till över de svenska julölstraditionerna.
Så här gick ölceremonin till enligt N P Ödman, en julaftonsmiddag i prästgården på Södra Dal 1868. Den ölsugne farbror Sven började: ”Sten Massa!”– ”Vad vill du?” låtsades fru Anna med road min. Farbror Sven fortsatte nu högtidligt det gamla ölceremonielet: ”Jag vill dricka” – ”Drick då”, svarade bryggerskan fru Anna, innan han äntligen förde kannan till munnen. Och sedan de åter växlat ropen: ”Jag har druckit!” – ”Hur smaka’ dä?” – ”Känn på!”, så lämnade farbror Sven den skummande silverkannan åt fru Anna med en gest och en bugning som kunde anstått en hovman. Och hon tog nu den allra nättaste lilla klunk och torkade därpå kanten efter sig med sin fina broderade näsduk. Och sedan gick kannan ur hand i hand, julölet prisades liksom själva kannan med inskriptionerna och ängeln på locket, precis som under föregående jular. Oftare än om julen togs den ej fram.
Om vi nu pratar jul- och öltraditioner, så vet vi att i många av våra sekulariserade samhällen bryts dessa upp snabbare än någonsin, särskilt i Sverige. I Australien rider Santa på en släde dragen av sex kängurur.
Eftersom julen inträder under försommaren i Australien, får han oftast en kall öl.
I Danmark har man J-dagen, då fullt med Carlsbergbilar släpper den i Danmark klassiska Tuborg Blå. Detta sker exakt klockan 20.59 i samordnad attack, den första fredagen i november. En folkfest som vi möjligen kan likna med när vi vinner hockey-VM, Eurovisionsfestivalen eller liknande. Fast danskarna har blå blinkande tomtemössor. I Estland föredras sötare öl till enbärssnapsen och pepparkakorna, påstår författaren Don Russell och i Finland dricks en del hemmabrygd lågalkoholig och söt jouluolut. I Frankrike är det mest i norra delen man dricker bière de Noël eller någon bière de Garde till sin långa julaftonsmiddag kallad réveillon. Strax före julen på Island har man den äldre Þorrablót, med normal Jólabjór. I Italien har man upptäckt belgiska öl, och här kommer även de lokala mikrobryggerierna starkt på julbordet. Irländaren har såklart sin Guinness redo vid skorstenen för tomten, men ungarna hänger upp kuddvar, inte sockor, åt honom. I Lettland firar några fortfarande Ziemassvētki, där dricks honungsölet medalus. Tyskland har sina weihnachtsbier, oftast bockar. I Litauen dricker man kvass till sin tolvrätters julaftonsmiddag. Eller åtminstone ställer ett glas på bordet, för att hedra döda släktingar. I Mexico har man bara en julöl, Noche Buena (Stilla Natt), där inhemska julblomman (la flor de Noche Buena) till och med avbildas på etiketten. I Nederländerna kallas helgbrygder för kerstbier, Sinterklaas och Zwarte Piet kommer med klappar på kvällen den 5/12. I Ryssland föddes Jesus 7/1. Här har man idag gärna mässor hela natten där man till kraftig mat dricker hembrygd kvass.
I Storbritannien ska det vara en stout till njurtalgspuddingen. Och vill man ut och jaga tomten får man den 5/12 ut på Klausjagen, i Küssnacht i Schweiz. Då dricks det festbier. Vill du hellre klä ut dig som narr, som egentligen folk gjorde på medeltiden när de drev fulla omkring på annandag jul, ska du numer på nyårsdagen bege dig till the Feast of Fools under Mummers Parade i Philadelphia.
I engelska språket har man en term, wassail, som en gång anglosaxarna använde när de skulle skåla. De använde ordet om dryckeskärlet, om hälsandet, om drycken, ja om hela traditionen. Idag kallar de traditionen för caroling. Men legenden berättar att ursprunget kommer av ves heill! Hlaford cyning; ordagrant första två orden: för (din) hälsa. Jämför latinets prosit, även här sagt vid en varm dryck med hälsosamma örter i, vid samma tillfällen och med samma betydelse.
Man gick gård från gård, blev bjuden på öl och sjöng. De första julsångerna kom ifrån wassails och wassailers sökte den bästa alen.
Bring food from off your table and beer from out o’ your barrel. For if you don’t we’ll stop and sing another ancient carol.
Dessa bowls (jämför bål) med kryddad beer eller ale lever idag vidare i begreppet winter warmer. Full Sail Brewing kallar t ex en av sina öl Holiday Ale Wassail. De som annars förtjänar ära för att ha fått igång julölsdrickandet i engelsktalande världen är, tycker jag, tre personer: Först och främst Michael Jackson, men även vinimportören som konverterade till öl, Charles Finkel i från Seattle. För om inte Charles läst Michaels bok World Guide to Beer 1977 och tjatat på engelska Samuel Smith-bryggaren att replikera varianter på i England då utdöende engelska ölstilar; oatmeal stout, nut brown ale och på helgerna winter warmer, så vet vi som tur är inte hur jävligt vi hade haft det idag på julölssidan. För nu vaknade plötsligt de andra gamla engelska bryggarna och kollade sina släktingars recept. Och bara en vanvetting skulle våga fnysa åt salig Mikaeli helgongloria. Sista heroen är Fritz Meytag, Anchor Brewings kände konservative vägbanare. När han 1975 som tredje brygd gjorde en ”English ale” på sitt gammelrenoverade bryggeri, kunde man inte handla mer tidsfrämmande. Och rätt visade det sig. Så respektera traditioner, och gör nåt gammalt till jul, för det är alltid nytt!
