Darren Packman

En engelsman bosatt i Norrland men uppväxt i tubmiljö. Journalist och allmän ölpratare. Han har alltid många strängar på sin lyra, och sedan ett par år tillbaka har han lagt till bryggare och bryggeriägare på visitkortet. I ölsammanhang är Darren Packman mest känd som skribent och missionär för ölrevolutionen. Nu har stora drömmar övergått till verklighet och då undrar vi självklart – saknar han inte ölskrivandet och snacket med likasinnade? Blev det nya livet som han tänkt sig?

Text Pelle Stridh   Foto Daniel Ohlsson

Ursprungligen publicerad i c/o HOPS #10 Sommar 2015

Vad var det som startade ditt intresse för öl, tror du?

– Jag får nog skylla på min pappa, eller tacka kanske, för mitt tidiga intresse för öl. Som så många andra när jag växte upp, uppskattade han en pint eller två på puben, vilket innebar att han spenderade många helger på puben med alla andra pappor och vi barn fick leka ute i pubens trädgård. Jag upplevde alltid pubar som trevliga och sociala ställen och det var med viss stolthet jag för första gången fick komma in i själva puben. Sedan dess har jag mer eller mindre alltid varit omgärdad av öl på något sätt och det känns som att öl har följt mig som en trogen hund genom livet. Professionellt så startade min ölresa i mitten av 90-talet, när jag jobbade med kundkommunikation på Shepherd Neame, som är ett av Storbritanniens äldsta bryggerier, och skrev deras företagsmagasin. Det var då som mina kunskaper om öl fördjupades och jag började skriva om det regelbundet. Jag tog några kurser i ölkunskap och utforskade så många ölstilar jag bara kunde, vilket inte var så många på den tiden, och reste sedan runt och pratade om brittisk ale.

Några av oss har pratat om ölrevolutionens de senaste fem åren. När anser du att ölrevolutionen verkligen startade i Sverige? Och varför?

– Jag tror att den första vågen av visionärer för hantverksöl startade kampen i mitten av 90-talet och drog ett tungt lass i en tid då de flesta öldrickare fortfarande var mer intresserade av priset än smaken. Sedan jag flyttade till Sverige vid millennieskiftet har jag sett en ölscen i konstant rörelse, men det var nog inte förrän i början av 2009, samma år som jag startade BeerSweden, som det började röra på sig på allvar. Efter det känns det som att ölvågen strömmar allt snabbare. Varför dricker vi hantverksöl idag? Helt enkelt för att de smakar så mycket mer jämfört med många massproducerade öl. De tillverkas med passion och de relaterar till folk på ett sätt som öl inte gjort på årtionden.

Hur tror du att dagens svenska ölskribenter har påverkat ölscenen, och varför?

– Jag tror att ölskribenter har varit, och fortfarande är, en viktig del i hantverksölens utveckling i Sverige. En av de största anledningarna till att jag startade BeerSweden var just för att det var mer eller mindre omöjligt att hitta information av kvalitet om hantverksöl i vanlig media. Bäst chans att hitta något läsvärt var bland ölbloggarna, men tyvärr var många av dem fortfarande av dagbokskaraktären där skribenten beskrev sina nyfunna upptäckter vilket också gjorde att det var svårt att nå en bredare publik. Men, tillsammans utgjorde dessa bloggar den mest värdefulla källan av information och under de senaste åren har flertalet bloggare skapat exceptionellt välskrivna artiklar med ett enormt förarbete. Det faktum att de gör detta på sin egen fritid utan, eller med ringa ersättning, är både fantastiskt och beundransvärt. Jag är väl en smula partisk men jag måste säga att ölbloggare äger!

Vilka anser du vara de viktigaste spelarna på den svenska ölscenen idag, förutom bryggerierna?

– Öldrickarna, är det korta och givna svaret. När antalet nya öl ständigt ökar på den svenska ölscenen leder det till att öldrickarna blir kunnigare och kräver mer av ölen de dricker. En gång i tiden kanske de inte brydde sig så mycket ifall någon enstaka öl uppvisade tvivelaktig kvalitet eller upplevdes som trött, men idag förväntar de sig något betydligt bättre. Det är ett stort ansvar hantverksbryggerierna har. Att leva upp till dessa högt ställda förväntningar. Personligen skulle jag inte vilja ha det annorlunda! Det gäller att komma ihåg att vi hantverksbryggerier har jobbat hårt för att nå dit vi är idag. Det är vår tid nu, och det gäller att inte sumpa det.

Du startade ditt bryggeri 2013 och bryggde första ölet 2014. Vilka har de största utmaningarna varit?

– Oj, det har varit så många utmaningar att jag har tappat räkningen. Alla ansökningar som skulle lämnas in för olika tillstånd, hitta en lämplig lokal och att komma underfund med hur man kan installera en bryggerianläggning där gjorde att ett år av mitt liv praktiskt taget flög förbi. Att förstå hur bryggerianläggningen fungerar med alla dess brister och fel är än idag en utmaning. Att komma på hur Systembolaget fungerar och hur ett litet hantverksbryggeri kan jobba via dem för att nå ut till nya kunder är en verkligt stor utmaning och något som jag fortfarande försöker komma på.

Du hade en del drömmar om vad bryggeriet skulle bli och vad ditt koncept skulle vara. Tror du fortfarande att det är uppnåeligt? Eller är du redan där?

– Jag är inte ens i närheten! Jag tror att drömmen jag hade om Beer Studio sakta men säkert ändrades vartefter år och månader av verklighet förflöt av att driva bryggeriet, precis som min naiva och smått romantiska bild jag tidigare hade. Det betyder inte att vi ska sluta drömma eftersom strävan att göra något ännu bättre är kraften som tagit ölrevolutionen dit den är idag. Trots alla utmaningar, maskiner som havererar, den ständiga jakten på humle och den oändliga rengöringen så är det alltid viktigt för mig att komma ihåg varför jag startade bryggeriet från början – för att jag älskar öl och ölbranschens tillhörighet. Jag har alltid hoppats att en dag när jag blivit gammal och skröplig, lider av inkontinens och tänderna ramlat ut så kan jag titta tillbaka och säga att jag har bidragit till att få folk intresserade av att dricka bättre öl. Varje dag jobbar jag för att nå dit.

Vad händer på bryggeriet under 2015?

– Väldigt mycket faktiskt. Vi får vår första koniska tank i sommar. Något som för de flesta bryggerier är givet att ha men vi har arbetat oss fram med torpedo beer drive-tankar som helt ärligt är en “pain in the arse” att jobba med. Allt eftersom vi tar in ny utrustning i bryggeriet så kan vi också använda nya tekniker när vi brygger. Både jag och bryggteamet ser verkligen fram emot att få lite mer rostfritt installerat och fylla dem med öl. Det pågår också ett aktivt arbete med att hitta nya marknader, både här i Sverige och betydligt längre bort. Vi för bland annat en dialog med aktörer både i Norge och Japan och ser fram mot en spännande exportutveckling under året. Tänk om man kunde dricka en öl från Beer Studio i Tokyo? Hur häftigt skulle inte det vara?

Vilken är din personliga öl- och matkombination i sommar?

– Får jag vara lite partisk så skulle jag säga vår egen Long Play Pale Ale med en krispig caesarsallad. Tonerna av citron och honung från ölen, balanserar den söta smaken från kycklingen och nötigheten från parmesanosten alldeles utmärkt. Allt medan den påtagliga beskan i ölen fräschar upp gommen. En underbar sommarkombo!

Till sist, vad saknar du mest från din tidigare karriär som ölskribent?

– Tid. Tid att svara på mail och frågor från andra öldrickare och att få skriva om öl snarare än att bara brygga, sälja och leverera. Att ibland komma bort från öl för en stund för att få perspektiv på livet och se att allt inte kretsar kring öl utan att det finns andra underbara saker som familj och nära vänner.