Search
Vikten av luktsinnet
Share Tweet Email

Vikten av luktsinnet

Encyclopedia
2022 05 17    16:06
Redaktion

De senaste åren har forskning visat på att människans luktsinne är bra mycket bättre än vad vi tidigare trott. Att luktbortfall är ett av symptomen vid Covid-19 har dessutom bidragit till att forskningen nu tas på större allvar än någonsin tidigare. Johan Lundström, docent i experimentell psykologi vid Karolinska institutet, lär oss mer om detta unika sinne.

”Var dofters svävande molekyler kanske ett av livets mest ursprungliga uttryck? Liksom djurrikets feromoner gav de en oförmedlad livsessens, och det hade varit avgörande i miljoner år.” Så skriver poeten och essäisten Nina Burton i sin fantastiska bok Livets tunna väggar.

Hon forsätter: ”Det var genom doften nyfödda hittade till mammans mjölk, och det var lukten som varnade för skämd föda. Var den som närmade sig ett rovdjur, ett möjligt byte eller en tänkbar partner? Omkring varje varelse gav hundratusentals organiska molekyler en unik signatur.”

Det är smart av ett virus att gå på luktsinnet om det vill försvaga sin värd?

– Ja, djur har svårt att hitta föda utan luktsinne, och människan får andra svårigheter som depression. Ofta går man initialt ner i vikt för att sedan gå upp i vikt. Man kan få sociala problem och minskat antal sociala kontakter. Det tror man är en viral effekt men huvudpoängen är att när du träffar någon utanför familjen så ingår nästan alltid mat eller dryck som en del av umgänget. Det är sällan vi sätter oss och umgås på en parkbänk. Då går man och tar en fika eller öl istället. Kommer man hem till någon så bjuds man ofta på någonting, vatten i värsta fall, oftast kaffe.

Är det också så att även om man inte känner sin ”hemmadoft” mer än någon sekund efter att ha klivit in genom dörren så registrerar ändå näsan doften och bidrar till trygghetskänsla undermedvetet, så att avsaknaden av det skulle kunna öka risken för exempelvis depression?

– Så är det. Även lukten av natur är väldigt viktig. Det var något vi trodde var en inbyggd funktion hos människan men så såg vi att de som har positiva erfarenheter av naturen lugnar sig mycket bara av att känna lukten av den. Effekten är mycket större än om de bara får se och höra den. Samma sak ser man hos nyfödda barn som ska genomgå någon medicinsk behandling, ett nålstick till exempel. Om barnen får vara i närheten av sin mammas kroppslukt när de får nålsticket så gråter de mindre och kortare tid, dessutom upplever de mindre smärta.

Hur många har fått sina dofter “ommöblerade” efter luktbortfallet, det som kallas parosmi, alltså att lukterna blir felaktiga?

– Vi har ingen koll på hur många som drabbats, men det är fler för Covid-19 än för de som drabbas via vanliga förkylningar. Det verkar vara så att 40–60 procent av de som haft luktnedsättning på grund av Covid-19 får det här långvarigt eller kortvarigt. Vi tror att många som har haft Covid-19 kommer ha nedsatt luktsinne under en lång tid, kanske 10-15 procent enligt våra studier, även om de upplever att det är tillbaka till det normala.

Hur fungerar luktsinnet?

– Haha, hur många dagar har du? Vi kan ta den korta versionen. All luft är kemikalier och de volatila kemikalier som frigörs från luktämnena färdas, om vi pratar om den ortonasala lukten som kommer utifrån, och går in i näsan. Nässnäckorna gör att luften blir turbulent och lyfter luftmolekylerna högst upp i näsan till luktepitelet. Där har vi luktreceptorer som sitter och vaggar i slem. Luftmolekylerna sugs in i slemmet och landar på luktreceptorerna. Där går signalen från receptorn in i neuronen och hela vägen upp i axonen, först till lukthjärnan som egentligen heter luktbulben, sedan släpper luftmolekylen och så sväljer man den. Den färdas då i den här sinusrörelsen ner i svalget, så allting du luktar på sväljer du också. Samma sak är det med munnen, 80–90 procent av all smak är faktiskt lukt. Alla barn vet ju att om man håller för näsan så känner man ingenting. Luften går upp i den retronasala passagen bak i munnen där molekylerna binder till samma luktreceptorer, men på något sätt tolkar hjärnan lukten som kommer bakifrån skilt från lukten som kommer framifrån. I dag vet vi inte hur hjärnan kan avgöra om lukten kommer bakifrån och varför den tolkar lukten annorlunda trots att det är exakt samma luftmolekyl.

Man kan inte med forskningens kunskap idag förstå varför alltså?

– Nej, inte varför. Man upplever en så kallad “oral referal” det vill säga en oral referens, vilket här innebär att man lokaliserar lukten i näsan till munnen. Det är en illusion, det är faktiskt lukt som man känner. Därför kan man leka med lukten för att förändra smaken, vilket många kockar vet om. Genom att lägga till vissa lukter, alltså smaker, kan du förändra perceptionen av sötma, bitterhet och alla de andra smakerna.

För att hjärnan kopplar ihop vissa lukter med grundsmaker?

– Precis. Om du till exempel parar ihop salt med gurklukt så upplever du den gurklukten som mycket mindre salt än om den istället hade parats med en känd saltlukt som soja. Då upplever man än lägre halter av salt som salt för att man har tidigare associationer, att soja är salt och gurka inte är salt. Så har man en rätt som man vill minska salthalten i så kan man lägga till lukt av soja, då kommer man uppleva rätten som att den är salt.

Vi återvänder till Nina Burtons Livets tunna väggar för att låta henne beskriva en av människans största problem med doften: ”Medan min blick följde väggens myrkaravan insåg jag hur mycket mitt språk bestämts av syn och hörsel. Det bygger på visuella tecken och hörbara ljud, men känsel, smak och doft kan det bara fånga med hjälp av trevande associationer. Parfymer karakteriseras genom bilder på utmanande, eleganta eller fräscha kvinnor, och viner beskrivs genom associationer som mödosamt sträcker sig från vässade blyertspennor till stall. Myror har det lättare. De urskiljer lika många doftaromer som vi har i våra parfymer och viner, och då de inte behöver ta omvägen om ord är de exakta. När jag jämförde mitt alfabet med myrornas feromonspråk föreföll det faktiskt en aning konstruerat och abstrakt, vilket det ju också var.”

– Vi är dåliga på att prata om och namnge lukter. Och genom att ändra namnet på en lukt kan hela lukten förändras. Ett klassiskt exempel är parmesanost. Om man river det och lägger i en burk, täcker för den och frågar halva rummet om det är någon som spytt i burken så kommer de att säga ”ja fy, det luktar för jävligt” och till andra halvan av rummet säger man ”lukta på den här fantastiska osten” så kommer de att tycka ”åh va gott det luktar”. Samma lukt, så kallad isovaleric acid, finns både i parmesan och spya, och luktnamnet ger den kontext som gör att lukten upplevs som antingen positiv eller negativ.

Är det för att det är samma ämne?

– I fallet med parmesan är det så. Samma kemikalie finns i bägge så man har redan etablerade associationer som är lätta att ta fram. Luktsinnets huvudfunktion är att hjälpa oss att gå bort från något som är farligt för oss. Eller närma oss något som är positivt, exempelvis en partner, barn eller mat om man är hungrig. Det är därför jag tror att vi är så dåliga på att namnge lukter, för vi har inget behov av det.

Finns det dofter som är svårare att identifiera?

– Det är supersvårt att ta doften av ananas, det tar ingen om man inte gissar och har tur. Men citrus är inga problem. När det kommer till lukt är vi jättebra på att klassificera, som ätbart, citrus, floral, maskinparks-lukt. Men när det kommer till specifik identifikation är vi jättedåliga. Med syn är vi väldigt duktiga med det finkänsliga. Vi kan säga det här är en blå Pontiac från 1978. Så kan vi inte göra med lukt. Det här är en röd ananas från två veckor tillbaka, det går bara inte. Däremot kan jag säga att den är skämd och inte går att äta. Det är vi riktigt bra på. Vi är snabba på approach avoidance-funktioner. Allting utöver det är bara grädde på moset som hjälper till att tolka, där mycket är inlärt. Därför är det lätt att lura luktsinnet. Om man byter kontexten som ett ord är eller som miljön utgör, då förändras luktassociationerna. Hela förväntningen är jätteviktig för lukten. Till exempel om du sitter på en piazza i Florens en varm sommardag och dricker ett rött gott vin till en pizza. Skulle du ta hem en flaska av samma vin, och ha samma temperatur hemma i Bredäng på en sunkpizzeria, så skulle vinet inte alls smaka lika bra. Den italienska kontexten förstärker associationerna i rödvinet. Det är därför det är så viktigt med koncept när man jobbar med restaurang. Maten och drycken måste in i en helhet, och den helheten förstärker maten. Har du en italiensk restaurang kan du inte spela spansk musik.

Då är det egentligen viktigare att någon berättar för dig att en öl kommer fungera till en specifik rätt än att smakerna faktiskt skapar en 1+1=3-effekt?

– Både och. Det är viktigt att para rätt dryck med rätt mat. Vissa kombinationer går inte ihop kemiskt, associationsmässigt eller psykologiskt sett. Hur kombinationen benämns är också viktigt. ”Öl med pölsa” kanske inte låter jättegott. Skulle du däremot benämna pölsa med något fint ord och twista med en historia om varifrån den kommer så kommer det uppfattas som godare. När man går på restaurang berättar de ofta var råvarorna kommer ifrån och försöker måla upp en bild, så att man sugs in i berättelsen – vilket kommer spela stor roll för hur du upplever maten. Men! Det kan också slå tillbaka om man har byggt upp en jäkligt hög förväntning och så är det verkligen sunkig pizza från Bredäng. Då är det inte alls bra. Då blir det superdåligt istället. Fast det är också så att om man bara har nog med ha-begär så blir det positivt. Så funkar det i matbranschen. Bygg upp ett ha-begär och associationen av att det kommer bli bra så är det bara att köra.

Har det gjorts många framsteg i luktforskningen sedan utbrottet av Covid-19?

– Det hände mycket i början men nu händer det inte så mycket utan nu förfinar man kunskapen. De lågt hängande frukterna har plockats. Men det kan gå fort om det framkommer ny information.

Kan du förstå varför inte luktsinnet har fått mer uppmärksamhet inom forskningsvärlden?

– Det grundar sig i att man alltid har ansett att luktsinnet inte fyller någon viktig funktion hos människan. Man har trott att människan har väldigt dåligt luktsinne, men de senaste fem, tio åren har man sett att det inte är sant. Människan har bättre näsa än de flesta djuren. Det är först nu, de senaste åren som luktforskningen har blivit okej och cool att hålla på med. Annars har vi alltid fått motivera varför vi forskar på lukt och inte syn eller hörsel som de balla forskarna gör. Den här tanken har funnits sedan väldigt tidigt i historien, man trodde i många, många år att när vi fick färgseende försvann nyttan med luktsinnet. Idag vet vi att det är total bullshit. Men det har också att göra med att det är väldigt svårt att forska på luktsinnet. När det forskas på syn eller hörsel så utgår man från samma stimulus, och stimulus förändras inte medan lukten är en färskvara som vi hela tiden måste förnya. Vi får också väldigt varierande svar från försökspersoner då lukter varierar över dygnet, graden av luftfuktighet och tid på året. Det är krångligt att forska på. Varje person har ett helt unikt luktsinne i stort sett. Människan har 400 aktiva receptorer och alla saknar vi någon. Det går att identifiera individer baserat på hur de skattar tio olika lukter, man kan med lika hög säkerhet som ett fingeravtryck säga att det här är Johans luktsinne. Så unika är våra luktsinnen. Det är också därför det inte går skapa en lukt som alla gillar, men det går att skapa en lukt som många gillar.

Visst blir man också bättre på de dofter som man kommer i kontakt med oftare?

– Man blir duktig på de lukter man tränar på. Om du är en vinfantast och luktar på mycket vin blir du duktig på just de lukterna. Men du blir inte duktig på till exempel olika typer av motoroljor eller avgaser. Det är som med all annan träning. Tränar du 100-meterslöpning blir du inte bättre på att lyfta vikter. Det du övar på blir du också bra på. Lukttränar man är det bäst att jobba med en rad olika typer av lukter så att man får en bredd i luktsinnet.

Går det att göra med dofter som med färg, att gul plus blå blir grön? 

– Nej, det har vi noll förståelse för, eller väldigt lite. Tar man två färger och lägger ihop så vet man exakt vilken färg det kommer bli, men gör du samma sak med luktämnen så finns det ingen som kan berätta för dig vilken lukt du kommer få.

För att det inte går eller för att det inte finns någon kunskap?

– Finns ingen kunskap.

Så teoretiskt skulle det gå att ta fram formler likt färger för att få fram resultatet?

– Ja!

Leave a Reply