Search
Vad säger de stora bryggerierna om bryggerilånen
Share Tweet Email

Vad säger de stora bryggerierna om bryggerilånen

Beer Buzz
2022 01 08    11:15
Redaktion

För att låta de stora bryggerierna komma till tals och svara på den kritik som riktas mot dem skickade vi iväg sju frågor som på ett eller annat sätt har lyfts av de små aktörerna i branschen.

1. Många av Stockholms småbryggerier menar att de är extra utsatta just i Stockholm då lokalhyror är högre här och att det då bidrar till att behovet av krogavtal med något stort bryggeri ökar. I en enkät så uppskattar de de små bryggerierna att de har tillgång till mellan 1-5 % av marknaden. Hur ser ni på det?

2. Säg att jag vill starta en krog, behöver finansiering och banken säger nej och hänvisar till er istället. Hur tar ni det vidare och hur fungerar ett krogavtal med er?

3. Krögare som vi pratat med berättar att de känner sig stressade för att uppnå satta volymmål, ställer ni för höga krav i avtalen? Bidrar inte höga volymkrav till att pressa krögare till att stänga ute mindre bryggerier ytterligare? Att de tillåts att plocka in ytterligare ett par mindre leverantörer i teorin men volymkraven stänger de ute i praktiken?

4. Krögare har också vittnat om hur storbryggerier kommer med erbjudanden om att renovera lokalen, bygga uteservering och annat ekonomiskt stöd om man skriver på ett volymavtal. Hur ställer ni er till sånt? Är det ok för era säljare att erbjuda den typen av ekonomisk ersättning?

5. Enligt de avtal vi har fått läsa så tas ofta säkerhet i form av personlig borgen för krogavtalen. Det betyder väl att det inte kan ses som en förskottsbonus eller markadsbidrag utan ett lån? Gör inte det att ni agerar som ett kreditinstitut?

6. Kan ni se att krogavtalen är ett hinder för en brett och varierat ölutbud?

7. Har era krogavtal förändrats något senaste tio åren när antalet småbryggerier har ökat i Sverige?

Spendrups presschef Rose-Marie Hertzman svarar:
”Vi förstår att det finns intresse kring de här frågorna och som du skrev så pågår det en utredning på Konkurrens-verket sedan ett drygt år tillbaka. Utredningen får ha sin gilla gång. Du får gärna återkomma när den är klar.”

När jag följer upp och frågar om det inte har möjlighet att utveckla något svar, följer de upp med följande: ”Branschen har påtagligt förändrats under det senaste decenniet. 2010 fanns det 42 aktiva bryggerier i Sverige och 2019 fanns det 453 aktiva bryggerier enligt SCB. Snabbaste växande branschen i Sverige sett till antal företag. De nya mikrobryggerierna, som fokuserar på hantverksöl förser en ökad och förändrad efterfrågan. Konkurrens är bra och det har inneburit ett betydligt större utbud för konsumenterna och ett ökat intresse för öl. Spendrups erbjuder flera avtalslösningar där kundens behov styr vilken avtalsform som tecknas. Kunden kan välja leveransavtal med tillgång till e-handel och direkt distribution och sen mer omfattande dryckesavtal där vi adderar in fler tjänster och värden för kunden som t.ex installation av lämplig fatölsanläggning, dygnet-runt-service av fatölsanläggning eller annan utrustning. Oavsett vilket avtal kunden har med Spendrups kan kunden alltid ta in andra leverantörer.”

Carlsberg Sveriges kommunikationschef Henric Byström svarar följande:

1: – Stockholm är en tillväxtmarknad, även om pandemin har bromsat upp utvecklingen. Marknadsdynamiken påminner om andra storstäder, och det är klart att lokalhyror är högre jämfört med mindre städer. Samtidigt finns det fler restauranger, högre disponibel inkomst, fler turister och en annan kultur att gå ut. Det skapar förutsättningar för en levande restaurangbransch där stora som små bryggerier kan verka.

2: – Vi är beredda att överväga att stötta en kund med ekonomiskt stöd om förutsättningarna är rätt. Vår möjlighet att ge ekonomiskt stöd för att finansiera affärsmöjligheter är bra för branschen. Vi gör alltid en prövning innan vi ingår ett samarbetsavtal. Prövningen består av en kreditupplysning, alkoholtillstånd och branschkunskap. Ska vi hjälpa kunden med viss finansiering så gör vi även en kreditprövning där vi bland annat bedömer deras ekonomi och förutsättningar för återbetalning. De olika sätt som Carlsberg Sverige arbetar med viss finansiering av restauranger är exempelvis med utlåning av fatölsutrustning och förskottering av avtalade rabatter.

3: – Det här är inte någon feedback vi får från våra kunder. Vi träffar överenskommelser om volymmål som ger kunden utrymme att göra inköp från andra leverantörer. Volymerna beräknas baserat på tidigare försäljning, affärsplan och branschkunskap. Vi har stor erfarenhet av hur mycket en viss typ av restaurang säljer. Vi gör försiktiga beräkningar eftersom vi vill vara säkra på att samarbetsavtalet ska fungera väl. Det handlar inte om att stänga ute andra leverantörer. Det är Carlsbergs uppfattning att det blivit vanligt att restauranger köper öl från flera olika leverantörer och det gäller givetvis också Carlsbergs kunder.

4: – Vi bedriver inte en sådan verksamhet. Däremot kan vi i vissa fall hjälpa restauranger finansiellt om en restaurang efterfrågar ekonomiskt stöd och har ett förslag om en ny affärsmöjlighet och vi ser en långsiktig affär som är bra för bägge parter.

5: – Vi agerar inte bank. Som beskrivet kan det förekomma situationer då vi är beredda att ge en kund finansiellt stöd. De närmare förutsättningarna kan variera i varje enskilt fall och har även förändrats över tid. Vi kan komma att välja att finansiera en kunds affärsmöjlighet trots att en bank har sagt nej. Vi lever nära våra kunder, vi har täta kontakter med restaurangerna och därmed också en god känsla för vilka aktörer som är seriösa och som vi därmed vill stötta så att de kan komma igång eller utveckla sin verksamhet.

6: – Absolut inte. Tvärtom. Utvecklingen av Sverige som ölland har varit exceptionell de senaste 10 åren, både vad det gäller antal bryggerier, restauranger och pubar samt deras utbud. Det gäller inte minst i Stockholm. Här har vi snarare hjälpt utvecklingen. Som stor aktör har vi både en möjlighet och ansvar att agera som en professionell affärspartner. Syftet med sam-arbetsavtal är att skapa förutsättningar för en långsiktig och bra affär för båda parter. Syftet med ett samarbetsavtal är definitivt inte att begränsa utbudet av öl som våra kunder kan erbjuda.

7: – Du har rätt i att marknaden i Sverige har ändrats mycket under de senaste tio åren – en stor ökning av antal mikrobryggerier, många fler restauranger och ett mycket större utbud av öl. Givetvis ändras och utvecklas vi med marknaden och den ökade konkurrensen, men våra samarbetsavtal har inte förändrats så mycket. Vi eftersträvar alltid att ha en sund och långsiktigt kommersiell relation med våra samarbetspartners utan att begränsa deras rätt att köpa från andra leverantörer. 

Åbro har inte återkommit med några svar.

Leave a Reply

More articles

Ett system där bankerna säger nej till krögare som vill låna pengar gör att mindre bryggerier låses ute från marknaden när storbryggerierna tar bankernas plats och skriver exklusivitetsavtal som motkrav.

Ett system där bankerna säger nej till krögare som vill låna pengar gör att mindre bryggerier låses ute från marknaden när storbryggerierna tar bankernas plats och skriver exklusivitetsavtal som motkrav. Under våren 2020 startade Konkurrensverket en utredning som i skrivande stund fortfarande är aktiv. Fokus ligger på om de stora bryggerierna bryter mot konkurrenslagens paragrafer om “missbruk […]

De senaste åren har en ölkultur mödosamt återskapats i Sverige. I dag finns cirka 450 ölbryggerier utspridda över landet, en siffra som påminner om bryggeriernas guldålder vid sekelskiftet 1900. Man kan lätt glömma att det bara har gått några decennier sedan staten var på väg att ta över hela bryggeribranschen, och statliga Pripps var en symbol för socialiseringsiver och viljan till förstatligande av näringslivet.