Bryggprylarna

I de tidigare artiklarna i denna serie har vi tittat på de olika ingredienserna i öl; humle, malt, jäst och vatten. Om du har följt serien är du nu på god väg att brygga riktigt god öl och du har lärt dig grunderna om de olika stegen i bryggprocessen. Vi vänder nu blicken mot själva utrustningen och tittar på lite prylar som gör bryggningen både enklare och roligare.

Text & foto Lars-Göran Dahlgren

Ursprungligen publicerad i c/o HOPS #6 – Sensommar 2014

I dag är vi hembryggare bortskämda med en rik flora av utrustning och prylar för vår hobby, vissa av dem är oumbärliga medan andra är rent av onödiga. Som i så många andra sammanhang kan det ibland vara värt att gå direkt på de lite dyrare prylarna, det blir ofta billigast i längden. Här hittar du c/o HOPS egna tips på bryggpaket.

De allra billigaste alternativen har en tendens att inte fungera som de ska, vara sköra eller bara otympliga att använda. Å andra sidan kan det vara värt att fundera två gånger innan man köper de allra dyraste alternativen. Brygger du bara några gånger per år kanske du inte behöver en maltkvarn eller vörtkylare med industriell kapacitet.

I slutändan är fortfarande hygien, kunskap och noggrannhet de viktigaste framgångsfaktorerna för att brygga god öl. Visst finns det prylar som gör bryggningen enklare, men de är aldrig ett substitut för grundläggande kunskap.

 

pH

Ett viktigt, men ofta försummat steg i ölbryggningen är att säkerställa rätt pH i mäsken. Både utbytet i mäsken och smaken på den färdiga ölen påverkas om pH inte ligger i intervallet 5,2-5,6. Med enkla pH-stickor får man ett ungefärligt värde som är bättre än ingenting, men för full kontroll behöver man använda en pH-mätare.

pH-stickor (2 kr st)

Fördelar: Billiga, enkla, snabba.

Nackdelar: Låg noggrannhet. Engångsbruk.

pH-mätare (695 + 149 + 129 + 129 kr)

Fördelar: Noggrann. Snabb.

Nackdelar: Dyr. Kräver många dyra vätskor (kalibrering och förvaring).

Krossning av malt

Hela bryggprocessen börjar med att malten krossas, och det finns några olika alternativ att välja mellan. Det enklaste är att helt enkelt låta leverantören sköta krossningen. MaltMagnus säljer alla sina maltsorter i både hel och krossad form, medan Humlegården har ett mer begränsat utbud av krossad malt. Kilopriset på krossad malt är några kronor högre än för okrossad, så en kvarn av något slag betalar av sig själv i längden. Färdigkrossad malt har något sämre hållbarhet än hel malt och utbytet i mäsken kan bli lidande av detta.

Köpa färdigkrossat

Fördelar: Enklast.

Nackdelar: Lite dyrare kilopris och marginellt sämre utbyte. Alla sorter finns inte krossade. Ingen kontroll på krossningsgraden.

Corona-kvarn (649 kr)

Fördelar: Enkel att använda.

Nackdelar: Svårt att styra krossningsgraden exakt. Dammar och tar lite tid.

Valskvarn (1 700 kr och uppåt)

Fördelar: Hög kapacitet – maler 5 kg malt på några minuter. Kan drivas med borrmaskin. Lätt att styra krossningsgrad.

Nackdelar: Dyr. Kräver en påmatningstratt. Tar stor plats.

Lakning

Mäskning och lakning är två steg som många hembryggare lägger oerhört mycket tid och energi på att effektivisera. Mellan den enklaste hink-i-hink varianten till elektroniskt kontrollerade pumpsystem med termostater kan det skilja tusentals kronor och valet av lösning kan verka svårt, anser åtminstonde undertecknad. När jag började med hembryggning så funderade jag i veckor på hur man lakar bäst. Jag provade hink-i-hink, testade sågade rör i kylbag och läste på om RIMS-system. Min rekommendation till alla som börjar med hembryggning är att använda hink-i-hink metoden först, det funkar alldeles utmärkt och kostar nästan ingenting. När du sedan verkligen fastnar för hembryggning kan det vara läge att byta upp sig till ett mer avancerat system. Jag skaffade en Blichmann Boilermaker med falskbotten och är oerhört nöjd med det systemet.

Hink-i-hink (200 kr)

Fördelar: Enkelt att göra själv. Billigt. Jämt och uniformt flöde.

Nackdelar: Tappar värme.

Rör med sågad slits i kylbag (300 kr och uppåt)

Fördelar: Enkelt att göra själv.

Nackdelar: Måste tillverka själv. Svårt att få uniformt flöde.

Blichmann boilermaker med falskbotten (3 890 + 895 kr)

Fördelar: Högt utbyte. Uniformt flöde. Låga förluster. Boilermaker kan även användas som kok-kärl.

Nackdelar: Dyr. Fungerar inte med induktionshäll.

Mätning

Stamvörtstyrka eller original gravity (OG) är ett mått på hur mycket socker som finns i vörten innan jäsning. Detta värde styr hur mycket alkohol den färdiga ölen kommer innehålla och är kanske den enskilt viktigaste parametern att hålla koll på i ölbryggning. Det finns två olika principer att mäta OG: hydrometer eller refraktometer. En hydrometer sänks ned i vätskan som ska mätas och sjunker då olika djupt beroende på OG. Refraktometern å andra sidan mäter hur mycket ljuset böjs när det passerar genom vätskan.

Enkel hydrometer (49 kr)

Fördelar: Billig. Mäter både vört och öl.

Nackdelar: Låg noggrannhet. Kräver 2 dl vätska vid 200 C. Skör.

Lyxhydrometer (2 x 299 kr)

Fördelar: Mäter noggrant och har temperaturkorrektion. Mäter både vört och öl.

Nackdelar: Dyr. Kräver 3 dl rumstempererad vätska. Skör.

Refraktometer (495 kr)

Fördelar: Snabb, noggrann. Kräver bara enstaka droppar.

Nackdelar: Dyr. Används huvudsakligen för vört, alkohol stör mätningen.

BeerBug (1 679 + 395 kr)

Fördelar: Mäter kontinuerligt (både temperatur och OG). Data direkt till telefonen.

Nackdelar: Mäter bara under jäsning. Dyr.

Kylning

När koket är färdigt ska vörten kylas, och även här finns flera olika alternativa metoder. Det allra enklaste är helt enkelt att ställa kastrullen i ett badkar eller i en stor hink med kallt vatten. De enda fördelarna med denna metod är att det är enkelt och mer eller mindre gratis, men det kan ta väldigt lång tid att kyla på detta sätt. Kylspiraler av kopparrör kyler snabbare och kan tillverkas hemma till relativt låg kostnad. Allra effektivast är dock plattkylaren som utan problem klarar att kyla 25 liters vört till under rumstemperatur på mindre än en kvart. Plattkylarens största nackdelar är att den kräver en kastrull med tappkran, vörtspillet blir större och den har en tendens att sättas igen av humlerester i vörten.

Badkar / kastrull i hink (Gratis/100 kr)

Fördelar: Kräver ingen utrustning. Gratis.

Nackdelar: Tar lång tid

Kylspiral (Från 300 kr och uppåt)

Fördelar: Kyler snabbare än badkaret. Lätt att göra rent. Kan köpa färdig eller göra själv.

Nackdelar: Kyler långsammare än plattkylare.

Plattkylare (Från 1 000 kr och uppåt)

Fördelar: Kyler otroligt effektivt.

Nackdelar: Dyr. Svår att göra rent. Tar lite tid att koppla in. Blir mer spill av vört. Kan sätta igen. Kräver en kastrull med kran.

Jäskärl

Det är i jäskärlet som jästen omvandlar vört till öl, och i de allra flesta fall använder hemmabryggare den trogna 30-liters hinken för detta. Den är enkel och billig, men egentligen långt från idealisk för jäsning. Ett bra jäskärl för hemmabruk bör uppfylla så många som möjligt att följande krav:

• Lätt att rengöra
• Hårt material som ej repas
• Markeringar för volym
• Ogenomskinlig för ljus
• Tät för syre
• Konisk botten för enkelt avlägsnande av jäst och humlerester
• Tappkran

30-liters plasthink (99 kr)

Fördelar: Billig. Stor.

Nackdelar: Repas lätt, läcker syre.

Better bottle (1 000 kr och uppåt)

Fördelar: Genomskinlig. Lätt att göra rent. Läcker inte syre/bra för långlagring. “Racking tube” för enklare flytt av öl.

Nackdelar: Dyr. Inga volymmått. Går ej att stapla.