Search
Hembryggarfamiljen
Share Tweet Email

Hembryggarfamiljen

Homebrew
2017 11 30    17:14
Redaktion

Det skiljer en hel del mellan hembryggare och ölnördar. Medan ölnördar alltid är på jakt efter det senaste ölmärket eller det mest omtalade bryggeriet, för att sedan kunna betygsätta och ticka av det på Untappd eller Ratebeer, är en hembryggare mer intresserad av hantverket som leder fram till den färdiga produkten. Som hembryggare vill man också skapa ett så rent öl som möjligt utan felsmaker och ju längre tid man har bryggt desto mer börjar man söka sig till de mer klassiska stilarna som alla typer av lageröl, belgiskt, altbier, kölsch, mild för att nämna några. Men vilka är egentligen dessa hembryggare och vad är det som gör att folk börjar brygga sin egen öl hemma istället för att köpa färdigproducerad i affären?

Text Peter M Eronson   Foto Rickard Lilja   SM-foto Tobias Göth 

Att vi i dag befinner oss i en stor hembryggarboom har väl knappast undgått någon. Det är inte heller helt osannolikt att det är därför som antalet bryggerier har dubblerats i Sverige under de senaste åren. I dag finns det över 300 bryggerier och flera av deras bryggare har börjat med att brygga hemma på egen hand.

Inom hembryggning har mycket hänt de senaste decennierna. På 70- och 80-talet var det mest bryggning med färdighumlat flytande maltextrakt som kom förpackade i stora konservburkar eftersom det var tämligen svårt att få tag i riktig malt och humle. Men på 90-talet blev tillgången bättre och i början av 2000-talet satte det fart ordentligt. Det var då som allt fler hembryggarbutiker öppnade och det blev betydligt enklare att få tag i malt och humle. Inte minst för att det gick att beställa via internet för att ett par dagar efter få det levererat hem till sig. Det började talas om helmäskning (när man enbart bryggde med maltkorn, och inte extrakt) och delmäskning (då man blandade malt och maltextrakt). I USA är delmäskning fortfarande vanligt medan det i Sverige är precis tvärtom. Många menar också att det inte är ”riktig” bryggning, något som verkligen kan diskuteras. Det är bland annat väldigt fördelaktigt att tillsätta maltextrakt till brygden för att öka kroppen och fylligheten. Har man dessutom ett mindre kok- och mäskningskärl men ändå vill brygga starka öl och få upp sockerhalten kan maltextrakt vara en väg att gå.

Svante Ekelin som är grundare och ägare till Humlegårdens Ekolager, Sveriges största webbutik för hembryggare berättare följande:

– Hembryggningen i Sverige har utvecklats enormt sedan Humlegården startade för 25 år sedan. På den tiden fanns det ingen i Sverige som sålde bra malt, humle och jäst till hembryggare – det var därför vi startade. Nu är utbudet fantastiskt och det finns alla möjligheter för privatpersoner att brygga öl hemma som är lika bra som de bästa öl man kan köpa! Det har tagit tid att komma till det läge som är nu, men det har gått snabbt de senaste åren – ända till 2010 var Eva (Svantes fru, reds. anm.) den enda som jobbade heltid i Humlegården, och nu är vi närmare 30 personer som jobbar med att serva hem- och mikrobryggare, varav många är öldomare och många har vunnit medaljer i hembryggartävlingar.

En stor gemenskap
I dag finns det fler hembryggare än någonsin och visst hjälper det till att sociala medier som Facebook får folk att utbyta idéer och kunskap. Gruppen Hembryggning på Facebook är den största med över 9 000 medlemmar. Här finns det alltid ett stort utbyte av idéer för hur man ska gå tillväga med olika bryggningar och det finns även en kutym att dela med sig av sina recept. Det är som en stor familj. Det finns alltid någon som kan hjälpa till och svara på frågor, hur komplicerade de än är. Kunskapen är stor och bred men självklart hittar även nybörjare dit som alltid får hjälpsamma och konstruktiva svar på sina frågor. Inom hembryggning handlar det mycket om att hjälpa varandra.

Att dela med sig av sina recept är något som hembryggare mer än gärna gör. Brygger någon ett riktigt kanonöl och någon frågar om receptet så får man det utan krusiduller. Detta är särskilt påtagligt på olika hembryggarevent och tävlingar som anordnas då alla alltid har ett recept att visa upp där det står allt du behöver veta för att brygga ölet själv hemma. Är det något man tycker saknas så frågar man bara och får ett svar. Det är en fantastisk gemenskap och aldrig någon konkurrens mellan bryggare, även när de tävlar.

Magnus Vasilis är prisbelönt hembryggare och driver Bryggeributiken i Göteborg. Han ser en stor fördel i gemenskapen inom hembryggning.

– Hembryggning för mig är en social hobby. Jag brygger gärna min öl själv men det är bara andra bryggare som vet hur mycket tid och kärlek man lägger ner på sin öl. Därför tar jag varje tillfälle att ställa upp i diverse hembryggarträffar, lika roligt och lärorikt varje gång.

Den icke rådande konkurrensen beror till stor del på, till skillnad från vad som kan förekomma bland kommersiella bryggare och bryggerier, att en hembryggare inte behöver tänka på att tjäna pengar och producera det som konsumenten gillar. Istället kan en hembryggare tillverka den öl som faller hen i smaken. Det är också det som är den stora tjusningen med hembryggning, samt att du vet exakt vad som finns i ölet. Sedan kommer alltid den där upprepande frågan från andra i fall ölet smakar lika bra som det man köper i butik. Varför skulle det inte göra det? Hur smakar till exempel hembakat bröd eller bakverk kontra det man köper i butik? Alla kommer svara: bättre. Det gör hembryggt öl också, mycket tack vare att det kan drickas så färskt som möjligt. Men för att det ska bli bättre gäller det också att vara noggrann när du brygger.

Olika typer av hembryggare
Färsk öl i all ära, men alla ölstilar vinner inte på att vara färska utan kräver lagring. Detta gäller i synnerhet starkare och maltigare öl som till exempel imperial stout och barley wine. Eller också suröl, som kan behöva 1–2 år på sig att mogna för att få rätt smaker. Lagring kräver tålamod men tyvärr finns inte det hos alla hembryggare. En del letar minutiöst efter metoder så att bryggdagar ska gå fortare eller så att jäsningen ska bli klar snabbare. Det finns med andra ord flera olika typer av hembryggare. En del ser själva bryggningen, jäsningen och lagringen som det stora nöjet, medan drickandet är mer en sekundär detalj. Sedan finns det de som gillar att meka med utrustning istället för att faktiskt brygga. En del bygger till och med sitt alldeles egna bryggverk från grunden(!).

En del hembryggare älskar att brygga olika saker varje gång, testa nya humle-, malt- och jästsorter. Det kan även handla om att experimentera med andra udda smaktillsatser. Här gäller det att testa allt nytt som kommer och att brygga samma öl två gånger är inte aktuellt överhuvudtaget, även om ett recept blivit hur bra som helst. Dessa hembryggare är inte heller så noga med att brygga stiltypiskt utan gör lite som de själva vill. Det handlar om frihet att tillverka det man själv vill dricka.

Detta leder osökt in på nästa typ av hembryggare, nämligen den stiltypiske. En stiltypisk bryggare blir man sällan i början av sin hembryggarkarriär utan snarare efter flera år när man har passerat fasen av experimentella brygder. Att brygga stiltypiskt är väsentligt när man tävlar i öl som öldomare ska bedöma, till exempel på SM i hembryggning som arrangeras varje år. Svenska Hembryggarföreningen, SHBF, har nämligen en mängd olika krav på hur en specifik ölstil ska smaka och det är det man strävar efter som stiltypisk bryggare. Det är nu noggrannheten och tålamodet kommer in i bilden. De som brygger stiltypisk öl vill absolut inte ha felsmaker i sina öl eller smaker som avviker från stiltypen. Egentligen handlar det inte bara om att tävla i öl utan mer att det är en utmaning att brygga så stiltypiskt som möjligt. Det blir en slags tävling med sig själv. Dessa bryggare brygger mer än gärna samma recept flera gånger, om de nu har hittat det perfekta receptet för en specifik stil det vill säga. Stiltypisk bryggning är framförallt något som certifierade öldomare sysslar med, vilket inte är så konstigt då man som domare ofta dömer öl utifrån typdefinitionerna som SHBF tagit fram för respektive stil.

Svenska hembryggarföreningen startade från början som en hembryggarsektion i Svenska Ölfrämjandet men är från 1994 en egen förening med över 2 000 medlemmar. Som medlem får du tidningen Hembryggaren i brevlådan fyra gånger per år.

Så beroende på vilket skede du är i din hembryggarkarriär kommer du känna igen dig i någon av dessa stadier. Det brukar börja med att man lär sig grunderna, sedan brygger man lite olika stilar, men ej stiltypiskt, sedan börjar man experimentera med olika smaker för att slutligen gå över till stiltypiskt och i princip brygga samma stil gång efter gång tills den blir perfekt.

Therese Mortensen, hembryggare och en av bryggarna bakom fantombryggeriet Bearded Rabbit har stor insikt i hur det är att både brygga hemma och kommersiellt:

– Nackdelen med att brygga på ett bryggeri är att inte ha full kontroll över om ölen förvaras på rätt sätt så att den inte blir dålig. Som hembryggare har jag större kontroll och kan förvara min öl i rätt temperatur tills att jag ska dricka den. Eller att jag säger till kompisen att göra på det här sättet. Som kommersiell bryggare kan man inte veta hur konsumenten eller olika lager hanterat produkten och i vilken temperatur den står i, vilket är väldigt jobbigt. För jag vill inte att ölen ska vara dålig när den väl ska drickas. Tänker man receptmässigt så gäller det att lära sig hur utbyte förändras med stor utrustning under mäskning och kok. Men även hur jäsningsprofilen blir annorlunda med stora rostfria tankar.

IPA – det mest vanliga
Det finns ingen statistik eller undersökning som säger att IPA är den mest vanliga stilen som folk brygger men tittar man på hembryggargrupper på sociala medier eller hembryggartävlingar och hembryggarträffar så är IPA tveklöst den stil som är mest förekommande. Framförallt har den blivit det under de senaste åren då både hembryggning och ölintresset blivit större. Inte så konstigt egentligen då det är just IPA som blivit den mest uppmärksammade stilen under senare år vilket har lett till att det är just denna stil som de flesta nybörjare vill brygga. IPA är lite som en stor stark 2.0. Hur många gånger har man inte hört folk gå in på en krog och beställa en IPA? Alltså inte något specifikt märke utan bara en IPA, precis som stor stark bara är en ljus lager. Frågan är när vi kommer börja höra folk beställa ”husets IPA” på krogen…

En annan anledning till IPA:ns popularitet bland hembryggare är att när du tillverkar den själv kan du få den så färsk som möjligt, vilket länge har varit ett stort diskussionsämne kring IPA. Du vet också hur gammal eller ny humlen är. Ju färskare IPA:n är desto mer kommer den aromatiska humlekaraktären fram. Så att IPA och annan humledominerad öl, så som APA, dominerar hembryggarscenen är inte så konstigt. Inte har det blivit mindre av den varan när IPA-stilen NEIPA (new england india pale ale) dök upp på den svenska marknaden för två år sedan. När det gäller NEIPA är det verkligen väsentligt att den dricks färsk eftersom humlen främst tillsätts i slutet av koket och i jäskärlet och då är det de aromatiska egenskaper som får spelrum. En perfekt stil för hembryggare med andra ord. Det är också många som har börjat med hembryggning bara det senaste året just för att brygga NEIPA, så att de kan få den så färsk som möjligt.

Många (eller i princip alla) hembryggare börjar med att jäsa överjäst öl eftersom det då bara är att ställa jäskärlet i sin bostad. Sedan kommer det där steget när man införskaffar ett kylskåp, eller kanske flyttar till ett hus med en lågt tempererad källare. Det är då bryggningen av lager börjar och många upptäcker också då hur gott det blir med opastöriserad, ofiltrerad och hembryggd lager. Faktum är att lager, i alla dess olika stilar, är det som bryggs mest efter IPA och APA. Det finns många som nästan uteslutande brygger lageröl, framförallt de som bryggt öl under en längre tid. En av anledningarna tros vara att lager är det mest utmanande att brygga och som hembryggare gillar man just utmaningar.

I lageröl finns det också en strävan bland hembryggare att få till den där rena smakprofilen, utan någon störande felsmak. Det är därför inte ovanligt att man brygger samma lagerrecept flera gånger tills man får till det perfekt.

Fredrik Berggren är hembryggare, öldomare och en av initiativtagarna till ölveckan GBG Beer Week. Han tycker det är viktigt att belysa de positiva aspekter med en hembryggare som är självkritisk till sina brygder.

– Självkritik ger ofta bättre hembrygder. Min bild av att ha provat öl från en massa hem-bryggare genom åren är att de som är kritiska till sin öl och som ofta klagar på att de inte riktigt fått till det perfekt och som alltid ser saker de vill förbättra – de gör ofta riktigt bra öl. Medan hembryggare som alltid är supernöjda med sin öl och som pratar om hur fantastisk den är, inte sällan gör halvdan öl.

SM och andra hembryggartävlingar
Det är många som menar att man inte kan tävla i öl. Mycket på grund av att det är helt upp till tycke och smak och visst ligger det något i det. Inom hembryggning förekommer det dock tävlingar med jämna mellanrum och det har blivit allt vanligare med hembryggarfestivaler i hela landet.

SM i hembryggd öl blir mer populärt för varje år. 2017 anordnades det i Solnahallen i Solna.

I Göteborg håller bland annat hembryggarföreningen Amylase en träff på sommaren och en träff på vintern där runt 30–40 utställare försöker vinna röster bland de över 100 törstiga besökarna. Gothia Hembryggarförening är en annan Göteborgsförening med runt 100 medlemmar som under hösten anordnar en tävling där medlemmarna brygger vad de vill och sedan delas brygderna upp i en svag och en stark klass och sedan röstar man på sin favorit. Under våren anordnar de samma typ av tävling men då är det bestämt i förväg vilka stilar som får bryggas. Sedan är det både medlemmarna och certifierade öldomare som utser vinnaren. Däremellan träffas medlemmarna och har olika teman, provar varandras hembrygder och utbyter idéer och recept.

Simon Svensson är grundare till Gothia Hembryggarförening och håller även bryggarkurser via sitt företag Njutningsfrämjandet. Han tycker absolut att det borde komma fler föreningar.

– Jag hoppas att det kommer många fler hembryggningsklubbar både i Göteborg och runt omkring i Sverige. Genom att organisera sig och samarbeta skulle mycket positivt kunna hända som utvecklar hembryggningen. Fler tävlingar, träffar, olika events och allt möjligt annat som går att hitta på med lite fantasi kräver ju att det är någon som genomför dem rent praktiskt. Då är ideella föreningar en stark kraft.

I Uppsala har man valt att specialisera sig ytterligare och arrangerar under sista helgen i januari, eller första helgen i februari, en hembryggarträff och tävling med tema belgisk öl – Belgoträffen. Efter SM är detta den mest besökta hembryggarträffen, både vad gäller tävlande och besökare.

Även Skåne har en stor hembryggarträff som Sällskapet Malte arrangerar. Den hålls i oktober varje år men platsen varierar. 2017 var det i Limhamn. Även om det är främst skånska hembryggare kommer det tävlande från hela Sverige. Det tävlas både i folkets val och i en domartävling, som är mer inriktad på stiltypiskt.

Tips på sätt att komma igång med hembryggning
När jag själv började brygga 2007 fanns det endast en bok om hembryggning att tillgå på svenska och den var redan då 15 år gammal. Efter att ha bryggt några år bestämde jag mig för att skriva egna hembryggarböcker både för nybörjare och för de som bryggt ett tag. För nybörjare rekommenderas Ölbryggarboken – brygg ditt öl hemma. För den som vill experimentera finns i stället Kreativ Ölbryggning – tekniker, recept och galna idéer som jag skrivit med Simon Svensson. Slutligen finns också Klona öl – Brygg öl efter recept från svenska bryggerier. Här finns närmare 50 recept från 28 olika svenska bryggerier som man kan brygga själv hemma. Ett annat bra sätt är att gå på en bryggarkurs som arrangeras på flera platser i landet. En av de populäraste ligger i Göteborg och drivs av Njutningsfrämjandet. En annan bra inkörsport är att gå in på hemsidan Lilla Köksbryggeriet där man kan beställa hem färdiga kit som man sedan brygger med i köket. Med detta kit brygger du endast 4–5 liter per gång. Lätt att hantera med andra ord och perfekt om du bara vill prova på hembryggning.

 I Stockholm finns en uppsjö av olika föreningar och träffar som ofta har olika teman. På Svenska Hembryggarföreningens hemsida shbf.se läggs alla träffar upp.

Den största tävlingen är utan tvekan SM som äger rum under våren varje år. Udda år arrangeras den i Stockholm medan det vid jämna år hålls på någon annan ort i landet. 2018 är det i Norrköping. SM brukar locka flera tusen besökare och det brukar finnas över 100 olika brygder att smaka av. Sedan skickas även över 700 brygder in till domartävlingen som döms över hela landet några veckor innan SM hålls.

Om du inte har varit på en hembryggarträff tidigare så bör du absolut besöka en när tillfälle ges. De skiljer sig avsevärt från en ”vanlig” ölfestival. Delvis så betalar man endast en entréavgift och sedan är all öl gratis, eftersom hembryggare inte får sälja öl. Sedan har du en mycket större bredd av ölstilar att välja bland eftersom det finns en hembryggare för varje stil. Stämningen och gemenskapen är helt fantastisk och bryggarna berättar också mer än gärna om sina öl och hur de har tänkt när de har bryggt dem.

Som nämnt tidigare så tävlar bryggarna (oftast) i antingen folkets val eller domartävlingen, eller i både och. Den mest rättvisa bedömningen sker i domartävlingen. Här brygger bryggaren ett öl utifrån en viss stil där det finns vissa kriterier för vad som ska och bör finnas med. De certifierade domarna dömer sedan utifrån dessa kriterier. Med andra ord så kan ett öl vara riktigt gott men inte vara typriktigt, och då får det inga höga poäng. Dessa öl döms också helt blint, det enda domarna får veta är vilken ölstil det är.

I folkets val går man inte på någon typriktighet utan här är det endast det godaste ölet som vinner, eller åtminstone det som flest besökare tycker är godast. Eftersom det inte är blint heller så kan man rösta på en vän eller någon som är känd bland bryggare. I folkets val är det också väldigt vanligt att de mer populära och folkliga stilarna vinner så som IPA, APA, imperial stout, berliner weisse eller något smaksatt.

Hembryggare är mer än bara en hipster
När vi ändå har tagit upp en del saker kring hem-bryggarkulturen så kan vi även passa på att slå ihjäl myten om att hembryggare enbart är ett gäng skäggiga hipsters. Självklart finns det hipsters som brygger egen öl men en hembryggare kan egentligen se ut eller vara precis hur som helst. Detta får man bekräftat om man besöker en hembryggarträff. Även åldrar är vitt spridda. Majoriteten är män men det finns såklart även kvinnor som brygger och de blir fler och fler vilket är mycket positivt. Bland besökarna på hembryggarträffar är det däremot mycket jämnare fördelning mellan könen men det är just bland bryggarna som det borde finnas fler kvinnor. 

Men blir då alla som är ölintresserade hembryggare? Nej, så är det verkligen inte. Det är nästan fler som inte blir det. Många är faktiskt inte särskilt intresserade av hur ölet blir till eller hur olika stilar skapas. Men de som är intresserade av vad olika maltsorter eller humlesorter gör med ölet. Eller att jästen är den avgörande faktorn för vad det blir för öl i slutändan. Ja, det är helt enkelt dessa individer som vill prova på att brygga på egen hand och finner ett intresse i själva tillverkningen. Och många fastnar i denna underbara hobby. Vilket inte är ett dugg överraskande då det är som att ta steget in i en stor familj där alla försöker hjälpa alla. Både vad gäller utbyte av idéer till sin utrustning eller till sina recept. Välkommen du med! 

TOBIAS JANIUS
Hur kom det sig att du börja brygga öl?
– I hela mitt liv, ända sedan jag var liten och smakade på lättöl första gången, så har jag tyckt att öl har varit gott. När andra i tonåren tyckte att öl egentligen inte var speciellt gott men det var billig alkohol så satt jag och njöt, haha. Med åren så började väl intresset växa sig större helt enkelt, och så småningom så var det så pass stort att jag helt enkelt var nyfiken på vad det var i ölet som gjorde att jag tyckte var så gott. Då var det dags att börja brygga, inte konstigare än så, bortsett från den lilla detaljen att det här var någon gång runt 2007 och den första bryggningen skulle dröja i många år innan den blev av. Först när jag och min fru fått två barn och jag både jobbade heltid och frilansade vid sidan av så kom bryggningen igång, alltså när jag inte egentligen hade varken tid, råd eller utrymme i hemmet för att göra det. Sedan dess har jag inte kunnat sluta brygga.

Vad gillar du bäst med bryggningen?
– Det bästa med bryggningen har utan tvekan varit alla de fantastiska nya människor jag haft glädjen och det enormt stora nöjet att lära känna. Allt och alla från skickliga hembryggare, roliga ölnördar, humleodlare och även ett gäng professionella bryggare till alla de glada och varma människor som jag fått krama om på Automagiskt Kalas. Jag trodde aldrig att jag skulle få så många nya vänner i vuxen ålder som inte kom av att vi arbetat tillsammans eller genom att barnen leker ihop.

Automagiskt kalas är din egen hembryggarfestival, berätta mer?
– Automagiskt Kalas är min hyllning till hembryggarcommunityt där jag bjuder in hembryggarvänner att vara med och servera sin öl till de gäster som besöker.

Vad brygger du på för utrustning?
– Jag startade, tillsammans med min bästa vän Rödis, med ett kit från Coopers. Eftersom det blev sisådär så gick vi raskt vidare till att delmäska i en frysbox för att sedan koka i 24 liters kastrull med torkat maltextrakt. Ganska snart blev mitt behov av att utvecklas ganska stort och jag började brygga mer på egen hand, då bytte jag till BIAB men använde fortfarande samma kastrull. BIAB:en hängde med ganska länge måste jag säga men i maj 2017 så köpte jag en Grainfather. Utöver det så har man väl samlat på sig en hel del prylar till bryggningen, den viktigaste av alla prylar enligt mig är min jäskyl med temperaturreglering.

Har du en favorit som du brygger återkommande?
– Oj, svår fråga. Men jag kan inte sticka under stolen med att jag har en stor förkärlek till välhumlade öl. Säkert närmare 90 % av de öl jag bryggt har varit välhumlade. Så jag skulle väl antagligen ljuga om jag inte sa att amerikansk IPA alltid kommer finnas med mig i livet. Jag har flera öl som jag bryggt flera gånger och försökt förbättra. Tydligaste exemplet där jag även anser att jag verkligen lyckades till slut är väl Automagisk Problemlösare. En dubbeltorrhumlad single hop Galaxy DIPA på ca 7,5% som föll på plats på det femte försöket, som serverades (och tog tvärslut) på årets automagiska kalas. I övrigt så är saison en stil som jag ser mig själv brygga mycket av fram över, det är något speciellt fint och roligt med den stilen som jag gärna vill utforska mer av.

Vad inspireras du av när du brygger?
– Jag kan inte säga att jag inspireras av något specifikt. Oftast så har det dykt upp en vision någonstans i bakhuvudet baserad på en händelse eller person eller fenomen etcetera som jag vill ge liv till i form av öl. Detta låter så klart extremt pretto, det hör jag själv, men så har det någonstans ändå varit. Just nu så inspireras jag väldigt mycket av tradition och bryggteknik då jag kommit till en punkt där jag verkligen vill slipa på min egen teknik och kunskap. Så därför är jag för tillfället väldigt intresserad av mer klassiska ölstilar. Jag är personligen ganska trött på galna smaksättningar, säger jag samtidigt som jag snart kommer smaksätta en Imperial Stout med kaffe, kakaobönor och anchochili. Jag är lite schizofren det vet jag, men jag har roligt, haha.

LOVISA & MAJA KOIVUNEN
Hur kom det sig att ni började brygga öl?
Maja: – Jag började jobba på Humlegårdens Ekolager och det är svårt att inte bli intresserad när alla omkring en brygger öl, så jag och min storasyster Johanna bryggde vår första öl efter min första månad på jobbet.
Lovisa: – Jag började också efter att ha jobbat ett tag på Humlegården. Jag fick hjälp av Maja att komma igång och brygga med kittel och det blev enkelt att fortsätta när så många andra man träffar varje dag gör det.

Vad gillar ni bäst med bryggningen?
Lovisa: – Att få dricka öl man gjort själv är alltid kul, det är inte så jättesvårt att brygga en öl man själv gillar.
Maja: – Att det är så fritt. Du kan göra så mycket olika saker. Det enda som sätter gränserna är fantasin.

Vad brygger ni på för utrustning?
Maja: – Jag brygger med en Braumeister 20 liter från 2010. Jag köpte den begagnad och den är jättelätt att använda. Jag har aldrig bryggt med kittel utan började direkt brygga med en Braumeister och brukar säga att jag är Sveriges lataste hembryggare.
Lovisa: – Jag har precis köpt en Grainfather Connect som jag har testat några gånger tidigare. Innan det körde jag med kittel på spisen hemma men tycker det känns mycket smidigare med bryggverk. Är jättenöjd med Grainfather och kommer nog brygga mycket mer nu.

Har ni något favoritöl som ni brygger? Någon öl som ni bryggt flera gånger?
Lovisa: – Jag har inte riktigt testat så mycket olika grejer och hittat något favoritöl än. Jag tycker om humlig öl, så något sånt brukar det ofta bli, eller saison.
Maja: – Nja, jag tycker det är ganska svårt att brygga samma öl flera gånger, mest för att det nästan alltid finns något som jag vill förbättra eller något nytt jag vill prova. Jag gillar att brygga enkla mörka ale och suröl. Belgiskt har jag också hållit på ganska mycket med. Jag har väldigt hårt vatten hemma, vilket gör att det tyvärr inte blir lika mycket lagerbryggande som jag egentligen vill.

Vad inspireras ni av när ni brygger?
Lovisa: – Oftast så brygger jag i samband med någon tävling eller ölträff av något slag. Så då blir jag inspirerad av att vilja vinna förstås!
Maja: – Jag inspireras väldigt mycket av det jag äter och dricker. Det är alltid kul att smaksätta ölen men nya kombinationer av kryddor, frukter och bär. Vilken årstid det är väger också in väldigt mycket. Det är svårt att inte vara sugen på att brygga en lätt, fräsch och ljus ale på sommaren till exempel.

Peter och Lars är båda medlemmar i vänföreningen Vörtens Vänner i Solna, som är en av Sveriges äldsta fortfarande aktiva hembryggarföreningar. Vörtens vänner grundades i slutet av åttiotalet när Patrik Sjöberg och Uffe Eriksson slog sina sejdlar samman. Föreningen kräver att man till en början går som ”prospect” innan man kan bli fullvärdig medlem. Bland tidigare medlemmar hittas bland andra Anders Wikström, tidigare bryggmästare på Jämtlands Bryggeri.

LARS SJÖBERG & PETER SILVERHJÄRTA
Hur kom det sig att ni började brygga öl?
Lars:Under ett midsommarfirande i en fäbod i Leksand fick jag smaka en hembryggd öl som en av gästerna hade med sig. Brygden knäckte alla fördomar jag haft om hembryggd öl och jag kände där och då att det här var något jag också måste ge mig in i. Jag och min sambo bokade in oss och två vänner på en bryggkurs via SHBF och vi införskaffade lite utrustning för att börja brygga hemma. Vi använde utrustningen exakt 1 gång innan jag snubblade över bryggeriföreningen Vörtens Vänner i Solna och jag gick som prospect i 6 månader innan jag blev fullvärdig medlem.
Peter: – Jag hörde talas om att en kollega ägnade sig åt ölbryggning på fritiden, något som jag själv funderat på men som stannat vid en tanke. Jag fick möjlighet att följa med som bryggjon och så fortsatte det, en gång blev fem gånger och intresset bara växte. Det tog nog ett par år innan jag blev invald som medlem i Vörtens Vänner och jag brygger fortfarande ofta tillsammans med min lärare. Det är enormt värdefullt att man får gå i lära med en erfaren bryggare och lära sig hantverket.

Vad gillar du bäst med bryggningen?
Peter: – Redan tidigt påpekade flera medlemmar oberoende av varandra att jag skulle se på ölbryggningen som matlagning eller brödbakning snarare än som sprittillverkning. Små variationer i val-, och behandling av råvarorna påverkar resultatet enormt. Det är alltid spännande att få uppleva om resultatet motsvarar förväntningarna. Sen ska man ju inte sticka under stolen att det är trevligt att bjuda på riktigt hantverksöl när det är dags för fest.
Lars: – Främst är det gemenskapen, att man samlas runt ett gemensamt intresse. Jag tycker det är dötrist att brygga själv. Jag tycker även det är roligt att designa recept för att sedan smaka av och ändra någon parameter. Det är lite som att ha en paradrätt man slipar på in i förbannelse.

Vad brygger ni på för utrustning?
Peter: – Hela utrustningen är skapad för ändamålet av lösa delar. Bryggeriet är fast monterat i vår föreningslokal i Solna och det är endast i undantagsfall något modifieras. Centralpjäsen i bygget är vår kokare, Bertha, hon rymmer ca 80 liter och kommer gissningsvis från någon gammal skolbespisning, Lakvatten värmer vi i en modifierad kaffebryggare! Den rymmer ca 120 liter. Det var på håret att dess historia gick förlorad helt, av en slump hittade vi en bruksanvisning på den för ett tag sedan. Det är helt fantastiskt att någon såg på den här maskinen och tänkte – Hm, jag undrar om inte den där kaffekokaren skulle passa i vårt bryggeri.

Har ni något favoritöl som ni brygger återkommande?
Peter: Det kanske låter märkligt men jag gillar att både dricka och tillverka irish red, en ganska sparsam öl, både i smak och alkoholstyrka. En annan öl som jag gjort flera gånger är originalreceptet på Punk IPA, den de gjorde fram till 2010 innan de började torrhumla ölen. Det är verkligen storsint av bryggeriet BrewDog att göra hela sin receptsamling tillgänglig så hembryggare som jag slipper gissa mig till innehållet i brygderna.
Lars: – Jag gillar engelska ale, best bitter och american pale ale, men har nog aldrig bryggt efter exakt samma recept två gånger. Brygger en imperial stout varje vinter vilket jag lagrar minst ett år så man klarar höstrusket, den har blivit till en tradition, tror jag har tre årgångar i garderoben. Jag försöker bygga upp en bra portfölj med recept av olika öltyper som jag sedan kan utgå ifrån och väljer sedan vad jag ska brygga utifrån årstid och vad jag är sugen på, en gräsklipparpilsner är aldrig fel när det börjar vankas sommar till exempel.

Vad inspireras du av när du brygger?
Lars: – Jag inspireras av ett fåtal bryggerier vilkas bryggder jag försöker efterlikna men ändå skapa något eget utav. Sen har vi oerhört skickliga medlemmar i bryggeriet. Jag försöker sno så mycket som möjligt av dem.
Peter: – De andra medlemmarna i föreningen är utan tvekan den största inspirationskällan! Några av medlemmarna tillverkar öl som är helt outstanding, världsklass. Det får mig att vilja bli ändå bättre, att förstå finare nyanser i bygg-processen. Jag vill passa på att uppmana intresserade att ta kontakt med mig om det är intresserade av ölbryggning, jag går att nå på sociala media. Jag känner att det är viktigt att vi sprider hantverksölens lov här i landet! Öl är verkligen kul! 

SANDRA LÖÖV
Hur kom det sig att du börja brygga öl?
– Min nyfikenhet för bryggning kom som ett efterskalv när jag jobbade på en ölorienterad bar i hemstaden, det var även där mitt ölintresse först startade och det kändes naturligt att börja undersöka hur själva processen såg ut. Jag gjorde som många andra och köpte ett bryggkit och testade hemma i köket. Jag tror jag gjorde alla tänkbara fel den gången men det blev ändå öl utav det i slutändan och jag minns hur stolt jag var när jag bjöd familjen på lite provsmaker.

Du lägger stort engagemang i att få fler kvinnor att brygga öl och komma in i branschen och arrangerade i höstas en välgörenhetskväll för att samla in pengar till bryggstartkit för kvinnor. Berätta mer.
– Den kvällen grundade sig i ett försök från min sida att ge bort min gamla bryggutrustning genom instagram. Jag har länge känt mig ganska ensam som kvinna i det här intresset, därför skrev att jag donerar min utrustning till första kvinna som skriver till mig. Detta enbart för att försöka hitta dem som är intresserade men som inte riktigt kommit igång ännu. Jag förväntade mig inget svar, men till min stora förvåning fick jag svar från 12 olika tjejer som förklarade att de har velat prova på att brygga sitt eget öl, men inte kommit till skott av olika anledningar. Jag blev jätteglad eftersom att responsen blev så stor och kände att jag inte ville sumpa chansen att hjälpa till att skapa 12 nya kvinnliga hembryggare, där föddes idén till Witches and Bitches Benefit Party. Jag berättade för tjejerna hur glad och peppad jag blev av deras svar och bad om att återkomma inom ett par månader. Sedan var bollen i rullning. Den 31:e oktober blev idén verklighet och jag satte ihop ett event tillsammans med en nyöppnad öl-krog, Whippet Lab, på Södermalm i Stockholm. Tanken var också att låta nybörjare möta erfarna branschfolk för att inspirera fler kvinnor att börja brygga. Vi fick intäkter med hjälp av biljett- och lotteriförsäljning och på så sätt fick vi in nästan 10 000 kr som räckte till att köpa loss 12 bryggkit till de tjejerna som kontaktat mig några månader tidigare.

Hur blir du bemött i hembryggarvärlden?
– Jag blir absolut bemött annorlunda i hembryggarkretsar. Jag är en ung kvinna som sysslar med ett intresse som domineras av män idag. I bryggsammanhang har jag fått frågan om min kille bryggde öl och om det var därför jag var på plats.Jag tror inte ens det existerar att en man skulle få den frågan där någon skulle fråga om han var där för att hans flickvän bryggde. Det blir ganska tydligt när man vänder på steken.

Vad brygger du på för utrustning nu?
– Jag började med att brygga i kastrull men har sedan dess gått över till en 20 l Braumeister.

Har du något favoritöl som du brygger? Någon öl som du bryggt flera gånger?
– Min favoritöl som jag har bryggt flera gånger är min You Go Girl Pale Ale med bland annat Hallertau Blanc-humle. Den vann jag guld med i Norrköpings Klubbmästerskap i hembryggning och har sedan dess gjort lite små ändringar varje gång jag brygger den.

Vad inspireras du av när du brygger?
– När jag brygger så inspireras jag av en känsla som jag har i kroppen som sedan växer fram till en idé som senare blir en öl. Jag har alltid älskat olika sorters hantverk och känner att processen när jag brygger öl ofta liknar de gånger jag sitter med en tom canvas framför mig och börjar måla. Jag gillar att ta ut svängarna och inte alltid göra så traditionella saker. Jag har gjort öl med rosor i, även en stout med saltkola och en chai-variant.

RUNE MÅRTENSSON

Hur kom det sig att du börja brygga öl?
– Jag har bryggt öl i ca 15 år och det tog fart när jag gav bort en bryggarkurs till min bror. För att han inte skulle kunna smita köpte jag en till mig själv. Vi bryggde en porter på Monks Wallingatan i Stockholm.

Vad gillar du bäst med bryggningen?
– Det bästa är när man får skapa egna recept och man lyckas.

Vad brygger du på för utrustning?
– Efter att bryggt i köket med kastruller och hinkar köpte jag ett bryggverk, en Braumaister 50, slet ut allt som fanns i den gamla tvättstugan, klinkade golvet, målade väggarna och säkrade upp elen. Så nu står jag inomhus och brygger och min fru står ute och tvättar, det sista är ett skämt som jag brukar dra. I mitt brygghus finns det nu plats för 5–8 personer att njuta av en hembygd.

Har du något favoritöl som du brygger? Någon öl som du bryggt flera gånger?
– Min favoritöl är porter, men dricker gärna en rököl. Jag brygger alla sorter, dock inte suröl ännu, och har bryggt de flera gånger.

Vad inspireras du av när du brygger?
– Min inspiration vaknar när jag utmanas. Min fru frågar ibland “en sådan här öl kan väl du brygga”. Sagt och gjort. På så sätt har jag skapat egna recept på: rököl, melonveteöl, julöl, belgisk öl med flera annars hämtar jag recept från SHBF receptdatabas. Sedan ett par veckor använder jag basmalt från Warbro kvarn.

Ja, du är den första som har fått färdigt ett öl med malt från Warbo Kvarns nya mälteri, en lager som du dessutom vann guld med på Sköldinge Ölkulturs hembryggartävling. Berätta mer?
– Det var inte meningen att jag skulle ställa upp med den eftersom den bara varit på flaska 4 dagar men eftersom det var ett lokalt mälteri som de flesta kände till och vi hade deras pilsnermalt som vinster till de vinnande bryggarna. Jag berättade för besökarna att ölen var ung men de tyckte tydligen att min underjästa smakade bäst denna gång.

Berätta mer om Sköldinge Ölkultur?
– Sköldinge Ölkultur är en förening blandat med både hembryggare och ölälskare. I den lilla by jag bor i (ca 500 inv) är aktiviteter svårstartade. Visst finns det föreningar men de flesta hänger på kanten att läggas ner. Varje invånare är säkert med i 3–5 föreningar bara för att det ska så vara. När intresset för hembryggning vaknade var vi några som tog fasta på det och satte igång och lärde oss mer om bryggning och det har vi fortsatt med. I kärntruppen av bryggare har vi funderat på att bli kommersiella men ännu är det inte tillräckligt många som vill vara med och satsa de pengar som krävs. Själv har jag kommit upp i en ålder av 64 så jag nöjer mig med att brygga lite till vardags och hjälpa andra bryggare som vill starta. Föreningen arrangerar också resor till ölmässor och studiebesök och förra året en ”Öl & humledag” där vi lät besökarna provsmaka och prova på allahanda ting. En smed som smidde kapsylöppnare, vi hade bakat tunnbröd med drav och vi bryggde öl på plats. Dessutom hade vi fyra olika föreläsningar där besökarna kunde ställa frågor. Ämnena var: lagerölens förändring över kontinenterna, hembryggarens vardag, Tomas från mälteriet (Warbo malt), suröl. Dessutom arrangerade vi en del olika engelska pubspel. Ölbryggning är ett gammalt hantverk som vi tycker ska komma fram mer i ljuset. Det handlar inte bara drycken och alkoholen utan om hantverket bakom. Framöver kommer vi att ställa upp på SM i hembryggning 5 maj i Norrköping. Vi står vid ett gemensamt bord men med personliga brygder.

När du själv köper öl, vad köper du helst då?
– Jag har en förkärlek till mörk öl. Men den ska drickas i det land det bryggs. Guinness i Irland, Carnegie Porter i Sverige. Det är oftast tillfället och situationen som avgör vad jag köper och dricker. Tysk rököl är också väldigt smakfull för att inte tala om belgiska öl

Leave a Reply

More articles

Att brygga gott öl hemma är lättare än du tror. Det krävs väldigt lite specialutrustning, behöver inte ta mycket plats eller vara speciellt dyrt.

”Näe, den ska smaka sådär. Det är en Berliner Weisse – den ska vara syrlig.”

Intresset för att tävla med den egna ölen växer stadigt för varje år och det är en lärorik upplevelse oavsett om man vinner eller inte.

Japanska hembryggaren Ichiri Fujiura har blivit en legend genom att trotsa regler och spränga gränser.

Vare sig du vet det eller inte, har du mycket att tacka Peter Högström för. Han förser i princip hela ölsverige med humle, såväl hembryggare som bryggerier.