Eko är reko – men hur reko?

Nästan all mat och dryck går att hitta ekologiska alternativ till i dag, tänk själv när du botaniserar i butikerna. Grönsaker, frukt, kött, kaffe, vin. Nu växer utbudet av ekologisk öl, men utmaningarna är många.

Text Jonas Henningsson

Ursprungligen publicerad i c/o HOPS #10 – Sommar 2015

Ekologisk är trendigt. Ekologiskt är på väg att bli big business. De stora jättarna har insett detta, de små bryggarna förstås också, men utgångspunkterna kan vara väldigt olika. Med jämna mellanrum ser vi ekologiska öl lanseras på Systembolaget som har som mål att tio procent av ölutbudet ska vara ekologiskt 2020.

Ekologisk är ett av de mest laddade begreppen i matvärlden. Och ett av de mest svårutredda. Det är också viktigt att fundera kring begreppet. Ekologi är en sak, alltså samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologiskt något helt annat. Suffixet –isk är viktigare än vad vi kan ana. Det för med sig all den värdeladdning som skapar problem. Ekologiskt är ett lockande epitet att sätta på sin produkt. Det låter ju bra! Det kan väl bara vara bra, för miljön, för konsumenterna, för alla! Eller?

För att ett livsmedel ska få klassas som ekologiskt gäller vissa regler. För att ölet på Systembolaget ska få kallas ekologiskt måste det uppfylla EU:s riktlinjer för ekologiskt odlade varor. Andra aspekter som transporter övervägs inte. Jonas Sjöstrand från Systembolaget Lindhagen förklarar i artikeln Ekoöl – något för framtiden? på Systembolagets hemsida att ”det främst handlar om att malten ska vara ekologisk, även om det är vanligt att också humlen odlats efter EU:s bestämmelser. Stadgan fastslår att minst nittiofem procent av ett sammansatt livsmedel ska ha framställts enligt förordningen. Fem procent av ett ekologiskt öl, räknat på vikt, behöver alltså inte uppfylla kraven. För certifiering räcker det därmed gott och väl med bara ekologisk malt.”

Den där klausulen, de där fem procenten är väldigt viktiga, menar kritikerna.

EU sätter alltså upp vissa riktlinjer, många organisationer går längre. Annika Cooper på organisationen KRAV som är Sveriges mest kända för miljömärkning av mat förklarar:

– Generellt för KRAV-märkt öl gäller våra regler för växtodling och förädling, växtodlingen ska vara utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. En hållbar produktion och låg klimatpåverkan är viktigt. Därför får kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO) inte användas.

KRAV-märket visar att en vara är producerad på ekologisk grund, men man tar också med socialt ansvar och klimatpåverkan i beräkningen. KRAV ställer alltså större krav på odlare än exempelvis EU:s minimiregler.

Skeptikerna brukar anföra några huvudargument mot ekologisk öl. Dels är det priset, det är för dyrt. Dels är det utbudet, det är svårt att hitta bra ekologisk öl. Dessutom är det ju svårt att veta HUR ekologisk ölen verkligen är, malten kanske är det, men inte alltid humlen, minns de fem procenten… Mer om dessa kritiker senare. Först och kanske framför allt frågar sig många hur det egentligen är med de miljömässiga fotavtryck som ölet lämnar – man anför att även om ett öl bryggs med enbart ekologiska råvaror kan en långväga transport sätta djupa miljömässiga fotavtryck.

Men termen ekologiskt har inte med frakten att göra, i alla fall inte om man pratar med organisationer som Naturvårdsverket. Det är hur ölet produceras som är avgörande, även om ölet skulle vara skeppat från Australien eller västra USA. Att humlen eller malten är ekologiskt odlad betyder framför allt att inga bekämpningsmedel har använts, att de producerats under schyssta förhållanden för människorna som arbetar, att odlingssättet ökar den biologiska mångfalden, att det inte utarmar utan berikar jorden. Transporten är inte det som påverkar miljön mest. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och enorma odlingar där bara en enda gröda frodas belastar miljön mycket mer. Och skapar en skadlig miljö för människor att vistas i.

Men det finns aspekter man missar i debatten, menar exempelvis Jonas Gren, redaktör på klimatmagasinet Effekt.

– Ja, framför allt helhetsperspektivet. Märkningen av varor borde återspegla alla viktiga resursfrågor, inte bara gifter och konstgödsel. Varför inte följa planetens gränsvärden, den modell forskare tagit fram som visar på de nio viktigaste planetära processerna, så som avskogning, försurning av haven, klimatförändringar och biologisk mångfald. Varje produkt kunde ju ha en slags märknings-palett som visar hur den klarar varje planetärt gränsvärde.

Ekologisk öl – då och nu

Fram till en bra bit in på 1800-talet var all öl ekologisk. Det här var före bekämpningsmedlens tid, före konstgödningens inträdande, före stordriftens idéer hade vunnit kraft. Den första helt ekologiska ölen i modern tid bryggdes i Brauerei Pinkus-Müller i Munster, Tyskland i slutet av 70-talet. Sedan dess har mycket hänt, i Europa men också förstås i USA där idéerna slog rot från mitten av nittiotalet. Nu vidareutvecklas idéerna om ekologiskt inte minst på västkusten. I staten Oregon, som länge härbärgerat en stark rörelse för hållbar utveckling och miljöengagemang, finns sedan elva år en ölfestival som helt fokuserar på ekologiska öl, Organic Brewers Festival. Oregon har några ekologiska höjdaröl förstås, som Deschutes Green Lakes Organic Ale som visar att ekologisk öl kan vara lika bra smakmässigt som annan öl. Annars är som sagt en kritik fortfarande ett smalt utbud och svårigheten att hitta smakmässiga toppar.

Så varför ser vi inte ännu mer ekologisk öl i hyllorna? Ekologisk öl är hälsosammare, det bidrar till en hållbar utveckling med minskad energiförbrukning, rikare biologisk mångfald, det skonar mänskligheten och djuren från skadliga bekämpningsmedel och konstgödsel. Och visst känns det bra att med ett aktivt val kunna välja detta som konsument? Men problemen är många. Och ett är att veta hur ekologiskt det man verkligen väljer är. Råvarorna är dyrare, vissa bryggare jag talat med talar om det dubbla priset, så kostar det förstås också att certifiera sitt bryggeri. Men problemen ligger också på andra plan.

Ska man reda ut kritiken mot ekologisk öl handlar det alltså om pris, smak och utbud. Priset är inte en helt avgörande faktor, men förstås viktig. Ekologiska råvaror är dyrare, ofta dubbelt så dyra. Men tittar man igenom Systembolagets utbud är det förhållandevis enkelt att hitta ekologisk öl som i stort sett motsvaras prismässigt av icke ekologiska. Vid ökad volym kommer förmodligen prisskillnaderna att jämnas ut ytterligare. Smakmässigt finns det fog för kritiken, det är enkelt att hitta bra öl, men lika svårt att hitta riktigt bra öl i det ekologiska utbudet. Men det beror främst på utbudet, inte på råvarorna – där har kritikerna helt rätt. På Systembolaget finns i skrivande stund totalt drygt hundra ekologiska öl, men bara knappt sextio av dessa i butik. Det är på tok för lite.

Utbud och tillgång styr förstås vilka olika sorters öl bryggarna kan förse marknaden med, där ligger flaskhalsen som stoppar ett rikt utbud av smakmässigt bra öl. Peter Högström på Humlegårdens ekolager förser bryggare med råvaror och ser en växande trend som har stora utmaningar, i hela världen.

– Intresset för ekoöl ökar kraftigt bland våra kunder. Men problemet är tillgången, det är så svårt att få tag i råvaror. När det gäller malt finns det ungefär 20 procent ekologiska sorter jämfört med det ordinarie utbudet. Humlen är ännu svårare att hitta.

Orsakerna till detta är flera, och problemen är många, menar Peter Högström. Det är en väldigt osäker värld humleodlarna lever i. Någon kan göra en stor satsning på att börja odla ekologisk humle, men så blåser det in från grannen och plötsligt går skörden ej igenom certifieringen. Väldigt få kan jobba under så osäkra villkor.

– Skördarna blir mindre, arbetsinsatsen är större, risken för kontaminering är stor och svårigheten att få igenom humlen i certifieringen gör att många får problem. Nyligen hade vi lagt en stor beställning på ekologisk humle från USA där odlarna inte fick igenom humlen i certifieringen, de tappade allt det extra arbete och den extra investering de hade gjort, berättar Peter Högström.

Eko är reko, visst – men för att trenden med ekologisk öl ska bli en verklig standard har vi långt kvar att gå.